Död 1573-10-26 i Uppsala, Uppsala domkyrkoförs (C) 1 .
|
Född
1499
i Örebro (T)
1
.
Död 1573-10-26 i Uppsala, Uppsala domkyrkoförs (C) 1 . |
|
|
Laurentius Petri Nericus Född 1499 i Örebro (T) 1 . Död 1573-10-26 i Uppsala, Uppsala domkyrkoförs (C) 1 . Ärkebiskop 1531-1573 i Uppsala, Uppsala domkyrkoförs (C) 1 . Psalmskivare |
F
Peter Olofsson.
Född 1453 2 . Död 1521 2 . Smed 3 . |
||
Min fm mf ff mf farfars farfars farbrors svärfar
Den 23 Sept. 1531 sammanvigde erkebiskop Laurentius Petri Nericius konung Gustaf I och prinsessan Catharina af Sachsen-Lauenburg. Två dagar förut hade konung Gustaf låtit inviga Laurentius Petri till förste evangeliska erkebiskop, samt med egen hand tilldelat honom biskopsstafven, och nu, före bröllopshögtidens slut, förlofvade konungen sin nye erkebiskop med ofvannämnda Elisabeth Diriksdotter. Hennes moder, "hustru" Brita, hade förlorat adelskapet, emedan hon, mot landets sed, gift sig med en ofrälse, Dirik, som var myntmästare i Upsala 1524.Laurentius Petri Nericius, (eg. Lars Petersson från Närke) Sveriges förste evangelisk-lutherske ärkebiskop, född 1499 i Örebro, död 26 oktober 1573 i Uppsala, vald till ärkebiskop augusti 1531, vigd av den katolske biskopen Petrus Magni. Bror till den svenske reformatorn Olaus Petri. Son till smeden Peter Olofsson och Kristina Larsdotter. Genom att Petrus Magni vigde Laurentius Petri till biskop kom de svenska biskoparna att inneha en obruten apostolisk succession, något som dock bestrids av den katolska kyrkan (senast i dokumentet Dominus Iesus från år 2000).
Laurentius Petri hävdade kyrkans självständighet mot kungens önskan om större makt över kyrkan. Han stod för en moderat form av reformation som inte gick lika långt som till exempel den danska. Detta uttrycks bl.a. i 1571 års kyrkoordning som Laurentius Petri lyckades få igenom under kung Johan III (se Laurentius Petris kyrkoordning).Gift med Elisabeth Didriksdotter, dotter till Didrik myntmästare och Birgitta Kristiernsdotter (Vasa).
Källa: SBL, bd 22, s. 376 och Äldre svenska frälsesläkter II:1 (2001), s. 112Det uppges att han troligen var den som först översatte Min själ skall lova Herran, 1567. Han anges också som trolig upphovsman till Välsignat vare Jesu namn från 1567 och översättare av Desse äro de tio bud (1695 nr 1).
Källa: Wkipedia
LAURENTIUS PETRI Ncricius.. F. i Örebro 1499. Fadr. Smed. Studerade i Witlenberg och biet Ma gister 10 Febr. 1515. Hemkom till fäderneslandet 1520 och var nära att omkomnes vid Stockholms blodbad. Sattes af fi. Gustaf till Theologiea Professor i Upsala, och 1527 till Rector Scholm eller Universilatis. Är 1531, då val till ÄrkeBiskop skulle anstaltas, valdes Laur. Petri nästan enhälligt. Konungen bekräftade ginast valet, och Svenska kyrkan fisk nu till högsta andeliga styresman en Luthers lärjunge, hvilken förenade de egenskaper, som till det vigliga kallet då, mera än någonsin fordrades, lärdom, kraft, stadigt*sinne och bo(satnt nit. Han invigdes of Biskopen i Westerås Doct. PeIrus Magni, som Konungen i Rom låtit viga, för att bibehålla den Apostoliska successionen inom Svenska Kyrkan.
Under den långa tid han förestod ÄrkeBiskopsembetet vigde han Konung med alla dess tre gemåler, begrof Konungen och hans två första gemåler, krönte K. Gustaf och hans bägge söner Eriks XIV och Johan III, samt Drottn. Calharina Jagellonica. Laur. Petri förtjenster om Svenska Kyrkan äro odödeliga; rummet tillåter ej här, alt omtala allt hvad hanRjort till Lutherska lärans införande och stadgande i Sverige, samt hum han med kraft emotstod de försök, som mot slutet af hans lefnad gjordes till dess omstörtande. Genom hans försorg utkom Bibeln på Svenska språket, och dess dyra sanningar hafva sedan dess varit tillgängliga åfven för den ringaste. Han krönte sin 42-åriga förvaltning med utgifvandet af ta KyrUordning, som 1571 antogs. AAed 26 Oc1.1573.
Gift med K. Gustafs syskonebarnsdotter Elisabet Mattsdottcr, dotter af Mattlies Pederssorn Upplänning af adel, och Birgitta Vase, dotter af Konungens farbroder RiksRådet Christiern Johansson.
Barn Margareta g. m. 1. ÄrkeBiskop Laur. Petri Gotlius, 2. ArkeBiskop Andr. Laur. Biörnram;
Magdalena g. m. ArkeBiskop Angermannus
Christina g. m. Professorn Olaus Luth.
Källa: Uppsala stifts herdnaminne¶
År 1526 utkom en översättning av Nya testamentet på svenska. Större delen av översättningen svarade sannolikt Laurentius Andreæ och Olaus Petri för.[1]Gustav Vasas bibel utkom 1541 och byggde i första hand på Martin Luthers tyska bibelöversättning av Gamla Testamentet från 1534; även texten i Nya testamentet är överarbetad, även om den i grunddragen ligger nära den 15 år äldre utgåvan. Denna utgåva producerades av en bibelkommission, med ärkebiskopen Laurentius Petri i ledningen. Det är inte känt vilka som utom Laurentius Petri deltog, men denne skrev i ett brev år 1540 om att han "samt medh flere" var sysselsatta med arbetet. Sannolikt medverkade särskilt hans bror Olaus Petri även denna gång
Gustav Vasas bibel har haft en sådan betydelse för det svenska språket att man brukar sätta en gräns mellan fornsvenskan och nysvenskan vid utgivningen av Nya testamentet år 1526. Denna text är alltså definitionsmässigt den första text som har skrivits på nysvenska. Där introducerades moderniteterna ä och ö, som fortfarande finns kvar i det rikssvenska skriftspråket.
Källa: Wikipedia14. Laurencius Susze Suecus I 130 b 10 Laurentius Petri Nericius. F. i Örebro 1499 och yngre broder till Olaus Petri. Inskr. i Wittenberg 23.10.1527, försedd med ett kungl. stipendium och ett rekommendationsbrev från Gustaf Vasa till M. Luther. Återkommen till Sverige omkr. 1530 blev han skolmästare i Uppsala. På sommaren 1531 valdes han till ärkebiskop och invigdes 22.9. s. å. Död i Uppsala 27.10.1573. G. Carlsson, Vår förste lutherske ärkebiskops Wittenbergsstudier. KÅ 16 (1915) 42--46. Kjöllerström 49-51, 167.
Källa: Svenska studenter i Wittenberg av Christian Callmer
|
|
|
|
Gift
omkring 1531.
Elisabeth Didriksdotter. 
Född
omkring 1510
4
.
Död omkring 1595 i Uppsala (C). |
Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.
Död
1611
