Död 1666-06-01 2 .
|
Född
1592-09..
i Prästgården, Sidensjö (Y)
1
.
Död 1666-06-01 2 . |
|
|
Daniel N Sidenius Född 1592-09.. i Prästgården, Sidensjö (Y) 1 . Död 1666-06-01 2 . Informator för Axel Oxenstjernas söner i Stockholm (A) 3 . Jur. doktor 1629-08-22 i Uppsala, Uppsala domkyrkoförs (C) 3 . Professor i Juridik och Romersk rätt 1630 i Uppsala, Uppsala domkyrkoförs (C) 3 . Assesor 1634 i Svea hovrätt, Stockholm (A) 3 . Universitetsrektor Uppsala universitet 1642, 1650, 1660 i Uppsala (C) 4 . |
F
Nikolaus Laurentii.
Född omkring 1565 2 . Död mellan 1641 och 1646 i Ulvvik 1:1, Nordingrå (Y) 2 . Komminister 1594 i Sidensjö (Y) 5 . Kyrkoherde 1595-1630 i Sidensjö (Y) 5 . Bonde 1604-1613 i Själand 2:1, Sidensjö (Y) 6 . Bonde 1614-1620 i Näs 3, Sidensjö (Y) 6 . Bonde 1637-1641 i Ulvvik 1:1, Nordingrå (Y) 7 . |
||
|
M
Katarina Persdotter.
Född omkring 1565 8 . |
|||
Min fm mf mf mf mormors farmors bror
Daniel Sidenius, f. i sept.1592, genomgick Gefle skola, stud. i Upsala 13/11 1617, informator för rikskanslern Axel Oxenstjernas söner, jur. doktor och professor i Upsala, sist assessor i Svea hofrätt, d. 1/6 1666
Källa: http://www.solace.mh.se/~blasta/herdamin/sidensjo.pdf
Daniel Nicolai Sidenius, född 1592 i Sidensjö, död den 1 juni 1666, var den förste som promoverades till doktor i juridik i Sverige, professor och assessor
Daniel Sidenius var son av komministern i Sidensjö Nicolaus Laurentii och hans hustru Catharina Persdotter. Sidenius gick i skola i Gävle och studerade från 1600 i Uppsala. Han blev informator i Stockholm för rikskanslern Axel Oxenstjernas söner. 1625 blev han filosofie magister, och året därefter blev han adjunkt.
1625 genomförde Sidenius en examinatio i filsofi med rekommendation från Axel Oxentirerna. Det leddes av Joni Magni Vexionensis, Professor i teologi och biskop i Vexijö. Arbetet finns dokumenterat på denna länk:
Källa: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:803640/FULLTEXT01.pdf
Egna anteckningar.
1629 blev han juris utriusque doktor - enligt Johannes Bureus anteckningar skedde detta den 22 augusti. Sidenius torde vara en av de första att doktorspromoveras i juridk i Sverige. Benedictus Crusius var examinator. Hans disputation handlade om patronatsrätten. Han utsågs till professor i juridik (romersk rätt) 1630 av kungen själv, som inte inhämtade yttrande av konsistoriet eller universitetskansler Johan Skytte. Efter en utrikes resa som Sidenius företog samma år återkom han till Sverige och utsågs till assessor i Svea hovrätt 1634, med bibehållande av professorstiteln. Han lämnade hovrätten 1639 då han återgick till professuren vid universitetet.
Källa: Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898 /76
Sidenius var rektor för Uppsala universitet 1642-1647. Hans enda dotter Catharina blev stammoder för den adliga ätten Rudbeck nr 1366
Källa: Wikipedia
Messenius utnämndes väl 1609 till professor i juridik, men egnade sig mest åt historia. Först på hösten 1622 införskrefs en dr J. Hindus från Tyskland, men något spår af hans verksamhet finnes lika litet som af den derefter inkallade tysken J. Heiners, hvilken tjenstgjorde t. o. m. 1625. Derpå följde B. Crusius (svensk), 1625-30 ensam lärare i svenskrätt. Ar 1630 utnämndes D. Sidenius till professor i allmän -och romersk rätt; men då det dröjde tre år, innan han inträffade från utlandet, hade jurid. fak. under tvänne års tid ingen lärare. 1634 utnämndes historikern Joh. Loccenius till professor i jur. fak. och blef i denna egenskap den svenska rättsvetenskapens fader. Sidenius hade på sin lott romersk rätt, men bytte ämne ined Loccenius och fureläste sedan öfver svenska lagen. Yidvisitationen 1637 påyrkade Oxenstierna, att fak:s lärarekrafter skulle ökas med en professor och två adjunkter. Först 1646 utnämndes en tredje professor, H. Ausius, förut ord. professor i grekiska, och 1651 erhöll fak. sin förste adjunkt i N. Sparrman. Genomanslag af riksdagen 1840-41 blefvo professorerna fyra, och sedermera har antalet af lärare inom juridiska fakulteten efter hand ökats till det nuvarande. Den förste juris doktors-promo-tionen skedde 1629, då D. Sidenius promoverades, den andra 1642
Källa: Runeberg - Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers
1G34 lG3i) 16) Daniel Nicolai Sidenius, Angermannus, f. /g 1592;
Student i Upsala 1600; Phil. Magister 1625; Philosophise Adjunctus 1626; Juris utriusque Doctor efter disputation om patronatsrätten 1629; Juris Romani Professor ^i 1630, af Ko-nungen utnämnd, utan att vare sig Consistorium eller Canceller (Johan Skytte) fått yttra sig; Reste utrikes s. å. ; Assessor i Svea H. R. Vio 1634, med bibehållande af Professuren;Entledigad från Assessoratet och återgått till Professionen 1639; Död Ve 1666.
Gift 29/6 1632 med Kjerstin Appelbom, f. 1608 i Nylöse, död 1691 i Upsala; dotter af Häradshöfdingen i Hölebo härad Anders Appelbom och Carin Andersdotter Hök afPartela.
Källa:Runeberg - Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän
Han ägde fastigheten Valby Löt sn i Uppland som han fått som gåva av Axel Gustafsson Oxenstierna af Södermöre.¶
Länk till karta:
http://www.karthotellet.com/oxenstierna/?data=1;1;1586265;6525755;1;Ulvrike
Källa: http://www.oxenstierna.com
Registrerat brev hos SVAR:
Avsändare: Sidenius, DanielMottagare: Oxenstierna af Södermöre, Johan Axelsson f. 1611 d. 1657Greve, friherre, överste, kammarråd, riksråd, kansliråd, häradshövding, riksmarskalk, legat till Tyskland, president i Wismarska tribunalet. Barnlös.
År och antal: 1651 (1)
Anmärkning: 1651 Uppsala.
Arkiv: Oxenstiernska samlingen. Johan Axelsson Oxenstierna af Södermöre.
(RA/720701.022)
Volym: E 1011
Information om register: Brevskrivarregister - Riksarkivets enskilda arkiv och samlingar
Ur bouppteckningsregisrtet hos SVAR:
Namn: Daniel Sidenius, teologie doktor
Hemort: Uppsala
År: 1689
Anhörig: Christina Appelbom
Arkiv: Uppsala rådhusrätt och magistrat (ULA/11661)
Volym och nummer: F IIa:1, nr 302
SVAR-nummer: D68213
Information om register: Bouppteckningsregister - Uppsala och delar av Stockholms län
|
|
1636-05-06 Tyresö
Reg. nr 6250
Innehåll JO översänder detta brev med Salvius som nu skall avresa till Tyskland med regeringens uppdrag att kalla hem AO. Angående läget i allmänhet hänvisar han till vad Salvius kommer att berätta för AO. - Johan ger en något mörk bild av situationen i Stockholm. Privata hänsyn står ofta i vägen för ”publica consilia”. Nu för tiden är i bästa fall två riksråd på plats i Stockholm, ofta är det bara riksdrotsen [Gabriel Gustafsson Oxenstierna] som tar hand om ärendena. Av kollegierna är kansliet ynkligast. När Salvius nu skall vara borta är det bara Lillieström som sköter arbetet i kansliet. Per Banér har inte varit i Stockholm på fyra månader och Per Sparre är mycket sjuklig. - Johan väntar modern [Anna Bååt] till Stockholm. Båda ska stanna i Stockholm tills det vet hur det blir med AO:s hemresa – Om förberedelserna till Johans bröllop och om morgongåvan. - Om Peder Sparres relation till systern [Katarina Oxenstierna]. - Om Hieronymus Birckholtz som önskar återbetala pantsumman för Yllene gård. - Johan vill att brodern Erik kommer till Stockholm till utskottsmötet och stannar här över sommaren för att bekanta sig med ”folket”. Erik skall icke desto mindre fullfölja sina studier i Uppsala. Där måste man ordna en ny inackordering åt honom eftersom Daniel Sidenius ska flytta till Stockholm.
Sidenius omnämns i brev från Johan Oxenstierna till Axel Oxenstierna
624-08-13 Uppsala
Reg. nr 6193
Innehåll Rekommendation för studenten Ericus Brunius [Erik Brunnius] som Johans preceptor Daniel Nicolai [Sidenius] har valt som preceptor åt Clavidus [Klas Hansson Bielkenstierna]. Daniel Nicolai kan inte ensam hålla efter deras studier i två språk och andra övningar. Förut fanns tre preceptorer, nu är Daniel ensam och skall dessutom undervisa Georg Sparre med tjänare. Johan Skytte har en preceptor för att undervisa sina söner i bara ett språk och söker en till. - Johans värd M. Jonas klagar över det stora antalet tjänare som han skall förpläga.
Daniel omnämns på flera ställen i Claes Ahnerstedts verk "Uppsala unviersitets historia" från 1931. Följande hänvisningar finns i indexdelen;
Sidenius, Daniel Nicolai (1592-1666), professor, assessor I, s. 101, 233(jur. prof. 1630), 243, 256, 297 f. 360, 364, 389o. 399 f.(lärar- o. förf.-verksam- h et); 11:1, s. 3, 46, 62, 98, 242; 11:2, s. 40, 61 f., 69 f.(data), 110 o. 113 (föreläsningar), 148, 200, 202-04(lärar- o. förf.-verksamhet), 206. — Bih. I, s. 328, 360 f., 365, 389, 410; Bih. II, s. 2, 26, 53, 64, 70, 74, 76, 79 f.; Bih.III, s. 12.
En reflektion över 1600-talets studenter
Ett utmärkande drag hos männen från detta tidehvarf är deras utpräglade individualitet, deras förmåga af initiativ och praktiska duglighet i allmänhet. I kunskapernas omfång torde de ofta stå långt efter, hvad man i vår tid fordrar af vetenskapligt bildade män, men i afseende på sjelfständigheten i vetande och tankekraft stå de utan tvifvel högre än flertalet i våra dagar. Detta förhållande sammanhängde dels med vetenskapernas egen ställning då för tiden dels med uppfostrans och undervisningens art. Vetenskapernas omfång var då ej så stort, att ett mera mångsidigt studium tog ynglingens krafter i uteslutande anspråk för en längre tid. Der fans ej denna uppsjö af literatur, i hvilken nu så mången nästan drunknar. Studenten behöfde derför ej öfverlasta sig med kunskaper och der- under löpa fara att förlora sig sjelf och blicken öfver det hela. Det var ej mycket han visste, men det han inhemtat var hans egendom i ordets egentliga mening. A andra sidan måste han oftast sjelf bryta 'sig sin väg, och under fattigdomens tryck hafva de 6esta studenter arbetat3). Denna kamp med svårigheterna utvecklade deras viljekraft och hela personlighet, och samma karakter af sjelfständig- het togo äfven deras studier. Våra sammandrag och handböcker stodo dem ej till buds; ej heller gåfvos så rikliga tillfällen till enskild undervisning. Det blef derför mera ett studium på egen hand, förenadt visserligen med mera besvärligheter, men ock vanligen slutande med säkrare frukter. Härtill kom den stora vigt man då fäste vid förmågan att kunna ledigt och tankeriktigt återgifva hvad man lärt; dessa oupphörliga deklamationer, orationer och disputationer bidrogo i hög grad att utbilda ungdomens makt öfver ordet.
Källa: Uppsala unviersitets historia
Förmyndarregering en gjorde visserligen den 14 febr. 1663 den öfver 70-årige professorn i svensk rä tt D. Sidenius till em eritus med full lön och näm de sam m a dag Gavelius till ordinarie professor, dock utan förhö jning i den senares löneförm åner. M en k anslern förklarade i b re f a f 16 ap ril sam m a år, a tt d etta icke betydde a tt Sidenius var från tjän sten alldeles utesluten, u tan a tt k o n sisto riet skulle dem em ellan fördela föreläsningarna i äm net. Och Sidenius h a r fo rtsa tt a tt föreläsa.
Källa: Uppsala unviersitets historia
|
|
Gift
1632-06-29
i Uppsala (C)
9
.
Kerstin Appelbom. 
Född
1608-09-29
i Sankt Peder, Nylödöse stad, Nylöse (O)
10
.
Död 1691-10-23 i Uppsala (C) 10 . |
Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.
Född
1636
i Uppsala (C)
