Karl Helge Sigfrid Pettersson

Född 31 JUL 1884 i Sollefteå (Y). [1]
Döpt 15 AUG 1884 i Sollefteå (Y). [2]
Levde 1885 i Lommaryd (F). [3]
Flyttade från Lommaryd (F) till Sollefteå (Y).
Fabriksarbetare (1910-1935) i Utansjö fabrik, Utansjö, Högsjö (Y). [4]
Flyttade 10 NOV 1916 från Sollefteå (Y) till Utansjö, Högsjö (Y). [5]
Ordförande Sveriges sågverksarbetares industriförbund (1917-1919) i Utansjö, Högsjö (Y). [6]
Levde 1920 i Utansjö, Högsjö (Y). [7]
Ordförande Svenska Pappersindustriarbetarförbundet avd 15 (1924-1935) i Utansjö, Högsjö (Y). [6]
Död 13 FEB 1935 i Utansjö, Högsjö (Y). [8]

Oäkta son. Modern är Sofia Adamsdotter Blad, piga från Lommaryd, (F) född i Frinnaryd (F) 1853. Någon fader är ej angiven i födelseboken. Han finns även med i Födelseboken för Lommaryd. där det står att nedkomsten skedde i Sollefteå och att modern var skriven på Lommaryd socken. GID.nr:100006.85.37900.

I Folkräkningen 1890 återfinns han hos det gifta paret Karl August Pettersson f 1862 och Sara Brita Claesdotter f 1861. Här är Karl Helge markerad som "hans oäkta son" Mao anses fadern vara Karl August Pettersson. 1885-09-26 flyttar Karl August från Lindesberg till Sollefteå 14 månader efter Karl Helge Sigfrids födsel.

Karl Helge Sigfrid återfinns även i husförhörslängden Lommaryd A1:19 på bild 359 GID.nr: 1110.37.53700, sidan för saknade personer. Där återfinns även två andra oäkta barn till Sofia varav en bär efternamnet Pettersson (enligt Folkräkningen 1900). Det anges att Karl Helge Sigfrid är född i Sollefteå. De två övriga barnen togs om hand av fosterföräldrar i Frinnaryd.

I Folkbokföring för 1910 bor Karl Helge Sigfrid kvar hemma hos föräldrar och benämns som arbetare i Sollefteå

Karl Helge Sigfrid började sin anställning på Utansjöfabriken den 7 januari 1910. Han var då 23 år gammal och flytande till Utansjö direkt från föräldrahemmet i Sollefteå. Det är oklart vad han gjorde innan och när han lämnade Sollefteå. I Högsjö Församlingsbok AIIa:5 1898- 1923 anges Karl Helge Sigfrid som fd stamsantälld. De kan vara ett bevis för att han haft en civil bana inom någon av regementerna i Sollefteå innan han flyttade till Utansjö
I Solleftyeå FB AIIa:1 sid 205 anges han som fd stamanställd samt att flyttat till Utansjö 1908. Det står att han antecknats som obefintlig 1912.
Enligt uppgifter från min mor var han fackligt aktiv i Fabriks avdelning 5. Detta har jag fått bekräftat i Fabriks minnesbok om avdelning 5. Han var med om att bildade konsumbutiken i Utansjö. Min mor berättade även om hur han och andra i facket gick runt på olika ställen i Utansjö och försökte få arbetarna att avstå från att spela upp sina pengar på kortspel efter löneutbetalningarna. Så långt efter min mor. Det kommer mer om det fackliga arbetet längre fram.

1911 flyttade min mormor, Emma in hos Karl Helge Sigfrid. Hon hade med sig 5 fem barn från sitt äktenskap med Johan Henning Karlsson som lämnat henne och barnet och åkt till Amerika. Även min mor var med vid flytten till Utansjö, hon var född året innan i Gudmundrå. Född med fader okänd enligt födelseboken. Karl Helge Sigfrid erkände sig senare som far till barnet. Emma fick senare ytterligare tre barn med Karl Helge Sigfrid. 1917 dog Emma i Lungsot och efterlämnade tio barn. Min morfar och mormor kunde aldrig gifta sig eftersom mormors tidigare äkenskap aldrig gick att upplösa beroende på att hennes tidigare man ansåg som saknad

Hemmavarande barn år 1930 var Karl Helge Sigfrid, Lilly Viola, Vega Ingegerd och Ethel Eleonora.
Källa: SFB 1930

Som en konsekvens av storstrejken och det nederlag det innebar för arbetarrörelsen minskade förtroende för den fackliga rörelsen. För Utansjö del spelade företagets vräkningar av boende från tjänstebostäderna ett hårt bakslag. Det tog ända fram till 1917 innan en ny fackförening bildades. Till en början var utgjorde det avdelning 100 av Svenska Sågverks och Industriarbetarförbundet. I slutet av 1919 anslöt sig Utansjös arbetarna till Pappersindustriarbetarförbundets och avdelning 5 bildades i Utansjö.
När den fackliga verksamheten återupptogs 1917 så var det min morfar Carl Helge Sigfrid Pettersson som trädde fram som ortens starke man och axlade ordförandeposten. Han innehade roll från 1917-1919 för att senare återkoma som ordförande 1924. Ett uppdrag som han sedan hade 11 år fram till 1935, han dog i februari detta år endast 51 år gammal.

En av de första viktigare frågorna som facket hanterade efter nybildandet 1919 var att omvandla den affär som ägdes av företaget till en kooperativ handelsbod. Det var en uppgift som engagerade min morfar väldigt hård för att arbetarna skulle kunna påverka priser och vilka som fick krediter.
En annan viktig fråga var arbetstiden. Redan 1918 hade avdelning fått igenom att arbetstiden skulle vara maximalt 8 timmar per, även lördag var arbetsdag så det vart 48 timmarsvecka. Detta var en fråga som avgjordes först i slutet 1919 för hela riket efter ett års strider i riksdagen.
I början av september 1919 beslutade avdelningen om att en Arbetarkommun skulle bildas i Utansjö, beslutet var dock inte enhälligt. Under 1920 besöktes både avdelning och den nybildade Arbetarkommunen av "Den svenska arbetarrörelsens moder" Kata Dahlström, hon var en mycket aktiv agitator och bedrev större delen av sin verksamhet i Norrland. Här återknyter jag än en gång till vad min mor berättat. Nämligen att Kata Dahlström bodde i hennes föräldrahem som bestod av 4 rum och av en familj på 12 personer.
Under 1930 hade kollektivavtalet löpt ut vid Långrörs sulfitfabrik i Marma utanför Söderhamn. Arbetsgivaren hade i förhandlingarna krävt en lönesänkning med 4 öre och en hyres och vedhöjning med 5 %. Eftersom Verststeegh var ägare till även den fabriken så beslutade avdelningen om att sympatistrejka. Svaret blev för Utansjös del en lockout. Socialministern och Fabriksarbetarförbundet krävde att arbetarna skulle återgå till sina jobb i Utansjö. Avdelning 5 ignorerade förbundets påbud och frågade istället Marmaarbetarna om deras synpunkt och de vill att Utansjö skull fortsätta sina sympatiåtgärder och så vart det.

Den 14 maj 1931, när skotten föll i Lunde var avd 15 i Utansjös fana en av de två fanoror som var med i tåget, den andra tillhörde SSU i Utansjö. Det fanns även med en banderoll som uppmanade till stöd för fabriks arbetarna i Marma. Att det inte var mer fanor med i tåget beror på att de andra var uppställda inne i Frånö Folkets hus och folket från Utansjö kom sent till mötet. De anslöt sig då direkt till det spontana och oorganiserade demonstrationståget. Min morfar var med enligt min mor och allt annat vore konstigt. Jag hoppas att kunna få detta bekräftat när jag får tillgång till avdelningens protokoll. Södertäljekonstnären Lenny Clarhäll som jag har arbetat tillsammans med under en kortare period har med avdelningens fana på den minnesskulptur han gjort i Lunde.

Under perioden 1924 till 1935 ingick även Gunnar Larsson i avdelningsstyrelsen, en svåger till morbror Sven Julius och en känd politisk och facklig profil i Utansjö. Gunnar var även far till Revykungen "Åke Gerhard". Morbror Sven Julius ingick även i avdelningsstyrelsen under åren 1936 till 1938. År 1946 ingick morbror Tore Gustafsson i styrelsen.
Källa: SPIAF bok om avd 5 1906-1981 samt berättelser från min mor.

Länk till bouppteckning

Levnadsbeskrivning

I detta dokument erkänner Karl Helge Sigfrid på pastorsämbetet och inför prästen att han är far till barnen Elsy Emma, Karl Helge Sigfrid, Ingrid och Lilly Viola. Erkännandet kom nio dagar efter att barnens mor dött i lungsot. I födelseböckerna har det för alla fyra barnen angetts att de är oäkta och att fader varit okänd. Denna bekännelse fann jag i Högsjö AIIa:5 Församlingsbok 1898-1923 bild 132.