Ansedel Laurentius Matthie Stigzelius Angermannus

1598-1676

Född 1598-10-27 i Stigsjö (Y) 1 .
Död 1676-08-31 i Uppsala (C) 1 .
c__bilderhemsidan_laurentius_large.jpg
c__bilderhemsidan_laurentius_large.jpg
Laurentius Matthie Stigzelius Angermannus
Född 1598-10-27 i Stigsjö (Y) 1 .
Död 1676-08-31 i Uppsala (C) 1 .
Informator till Johan Skyttes söner 2 .
Professor i Logik 1630 i Uppsala (C) 3 .
Professor i Teologi 1640 i Uppsala (C) 3 .
Ärkebiskop 1670-1676 i Uppsala 1 .
F Mattias Helgonis.
Född omkring 1560 i Muggärd, Häggdånger (Y) 1 .
Död 1640 i Ljustorp, Timrå (Y) 1 .
Kyrkoherde 1611-1640 i Ljustorp (Y) 4 .

   
 
   
 
M Katarina Eriksdotter.
Född omkring 1587 i Stigsjö (Y).
Död 1610 i Stigsjö (Y).

   
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1598-10-27 i Stigsjö (Y) 1 .
Informator till Johan Skyttes söner 2 .
Professor i Logik 1630 i Uppsala (C) 3 .
Professor i Teologi 1640 i Uppsala (C) 3 .
Ärkebiskop 1670-1676 i Uppsala 1 .
Död 1676-08-31 i Uppsala (C) 1 .

Laurentius Matthie Stigzelius Angermannus är maken till femmänning till en ana av den 10:e generationen till Lars Ohlsson.

Laurentius Stigzelius, född 27 oktober 1598 i Stigsjö, Ångermanland, död 31 augusti 1676 i Uppsala. Ärkebiskop, teolog.Laurentius Stigzelius var son till kyrkoherden Matthias Laurentii, även kallad Helgonis, och Katarina Eriksdotter. Efter studier i Gävle och Uppsala universitet, blev Laurentius Stigzelius informator till Johan Skyttes söner. Därefter verksam vid filosofiska fakulteten. Professor där i logik 1630. Resor i Tyskland, Frankrike, England och Holland 1633-1635. Teologie professor 1640. Ärkebskop 1670 till 1676. Gift med Christina Buraea (från den s.k. Bureätten) 1638, med vilken han fick 10 barn varav fyra överlevde till vuxen ålder. Dessa adlades 1675 under namnet Liljemark.
Från att ha varit starkt influerad av ramismen , blev Stigzelius, i likhet med katolicismen, alltmera påverkad av artistotelismen, dock med reservationer mot skolastiken. Denna förändring skedde under hans år i Skyttes hem, och när han utnämndes till professor i logik kände inte Skytte till detta. Stigzelius stod dock på god fot med drottning Kristina, som besökte hans föreläsningar, och Magnus De la Gardie.
Stigzelius kom att bryta med den tidigare strömingarna i kyrkan i flera avseenden, inte bara teologiskt. Han var motståndare till tanken på en statskyrka, och ansåg att den världsliga makten borde ha översyn över kyrkans praktiska, övergripande frågor. Därtill främjade han den religionsvetenskapliga disciplinen vid universitetet genom att införa fler ämnen. Skolordningen 1649 var ett verk av honom, vilken var början på att kyrkan förlorade makten över universitetet.
Källa:Vikipedia

Ärkebiskopens barn adlades 1675 för faderns förtjänster på namnet Lilljemarck. Dessa barn var:
Catharina Stigzelia Lilljemarck, gift med Johan Bergenhjelm och stammoder för den friherreliga ätten Bergenhjelm samt svärmoder till Urban Hjärne.
Maria Stigzelia Lilljemarck, gift första gången med Georg Berelius och andra gången med Henricus Schütz
Lars Stigzelius Lilljemarck, assessor i Svea hovrätt, slöt ogift sin ätt.
Johan Stigzelius Lilljemarck, hovrättsråd. Ättegrenen slöts 1751.
Elisabeth Stigzelia Lilljemarck, gift första gången med Uno Terserus och andra gången med Mattias Edenberg.
Enoch Stigzelius Lilljemarck, protokollsekreterare. Ättegrenen slöts 1802.

Källa:Wikipedia


Examenshandlingar vid Uppsala universitet   Tryck på vänsterpilen för att återvända  

Relationer och barn

Gift 1638-09-02 2 .
Christina Jakobsdotter Buraea. uparrow.png Född 1622-01-22 i Stockholm (A) 5 .
Död 1696-07-01 i Uppsala (C) 6 .
Johan Stigeselius Nobil Lilljemarck. rightarrow.png Född 1655-03-09 i Uppsala (C) 7 .
Död 1731-01-17 7 .
Källor
  1. Härnösands stifts herdnaminne
  2. Vikpedia
  3. Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar, 1595-1889
  4. Lennart Lagergren (www.famlagergren.se)
  5. Adelsvapen-Wiki
  6. DIS
  7. adelsvapen.com

Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.