Ansedel Petrus Artedi

1705-1735

Levnadsbeskrivning

Min farmors farmors farmors mormors morbrors dotterson

Petrus Artedi, f. 27/2 1705, Linnés vän, läkare och berömd ichtyolog, drunknade i Amstedam 27/9 1735

2005 var det 300 år sedan Petrus Artedi (1705-1735) från Anundsjö i Ångermanland föddes. Få känner till vem han var, trots att Artedi kallas fiskforskningens fader och var först med att sätta alla fiskarter i ett system - precis som Carl von Linné gjorde med växtriket. Efter att Artedi gått bort endast 30 år gammal efter att olyckligt drunknat i Amsterdam slutförde och publicerade vännen Linné hans unika forskning genom verket "Ichthyologia", Läran om fiskar. Arvet av hans arbete lever vidare på Naturhistoriska riksmuseet där fortsätter några av landets främsta fiskforskare Artedis arbete att namnge och klassificera fiskar från hela världen. Se webbplatsen www.fishbase.se, som är världens största uppslagsverk om fiskar, är fortsättningen på "Ichtyologi". Artedi beskrev de 200 kända arter som fanns på 1700-talet. Idag känner vi till 30 000 arter och det finns minst 5 000 ej beskrivna arter som vi fortfarande inte vet någonting om. Släktnamnet Artedi är en omformning av Arctaedius, det släktnamn som upptogs av Peter Artedis farfar Petrus Martini Arctaedius, en bondson från Ytterhiske som blev kyrkoherde i Nordmaling och komminister i Umeå landsförsamling. Hans hustru Anna Olofsdotter Grubb tillhörde Bureätten. Fadern Olaus Arctaedius (1670–1728) var adjunkt hos farfadern i Nordmaling och sedan komminister i Anundsjö där sonen Petrus och hans två systrar föddes, samtliga i faderns andra äktenskap, med Helena Sidenia, dotter till komministern i Grundsunda Petrus Sidenius (1592–1666) från Sidensjö, och lantmätaredottern Maria Mört. Komministerbostället där Petrus Artedi föddes ska enligt muntlig tradition ha varit beläget i byn Norrmesunda. Familjen torde sedan ha flyttat till byn Näs, eftersom komminister Hr Olof och hustrun finns upptagna under Näs i kommunionlängden för 1708 (Kommunionbok 1708, Anundsjö L I/1). Farfadern hann bli jubelpräst (präst i femtio år) innan Karl XII beviljade att Olaus Archtaedius efterträdde honom som kyrkoherde 1716. Petrus Artedi var då elva år. I hemmet i Nordmalings prästgård bodde förutom föräldrarna systrarna Lisken och Anna Maria, två fastrar till fadern och faderns båda åldersstigna föräldrar. Fadern drogs under sin nya befattning in i några pinsamheter Han sägs bland annat ha blivit varnad av biskopen för sitt umgänge med äventyrerskan Maja Stina Fröhling. Han ska ha uppträtt "skandalöst" tillsammans med henne och försörjt henne med kyrkans medel. Saken undersöktes av Svea hovrätt, och han avled kort därpå, 1728.

Olaus och Helena fick fem barn, varav tre nådde vuxen ålder. Systern Anna Maria var äldst. Peter var mellanbarnet och Elisabeth var yngst. Anna Maria gifte sig med handlaren Peter Biur i Umeå, Elisabeth med kyrkoherden Jonas Liungberg i Umeå. Det är sina svågrar Artedi ber om ekonomisk hjälp i samband med sin utlandsresa i september 1734.

Samma år fadern tillträdde tjänsten som Nordmalings kyrkoherde började den ende sonen Petrus Artedi i skolan i Härnösand. Efter att i femte klass ha blivit primus fick han hoppa över en årskurs vilket hände en gång till under gymnasietiden. Han skrevs in vid Uppsala universitet den 30 oktober 1724 med namnet Petrus Archtaedius, och valde till skillnad från fäderne- och mödernesläkten naturvetenskapen som sitt huvudstudium och inte teologin. Efter några pliktskyldiga terminer i de teologiska och filosofiska ämnena, började han vid medicinska fakulteten. I direkt anslutning till faderns skandal 1728 och med anledning av dennes nära därefter förestående död, återvände han till Nordmaling. Han passade under vistelsen på att studera bygdens flora. När han återkom till Uppsala började han kalla sig Artedi. Samma år lärde han känna den några år yngre Carl von Linné, som hört talas om hans intelligens och kunnighet. Frågan om hur vittgående Artedis betydelse för Linnés utveckling var, kommer på grund av källäget alltid att vara förlorat, men av Linnés egna skrifter och genom jämförelser av deras verk står det klart att Artedis påverkan var mycket stor, något som Linné erkänner utan omsvep. Deras bekantskap var också intensiv på det personliga planet, och detta skriver Linné själv i sin levnadsteckning över honom.

Ett Linnécitat belyser Artedis omfattande lärdom: "Han var synnerligen väl hemma i humaniora samt i modärna språk, lärd filosof och med solida kunskaper i medicinen, han förstod att om allt möjligt med skarpt omdöme och en djupgående lärdom hålla de allra angenämaste föredrag så att ingen skildes från hans sällskap utan att erkänna honom vara värd aktning."

Ytterliggar ett citatsom som är från boken ”Peter Artedi ett tvåhundraårsminne” av Einar Lönnberg utgiven 1905:
”Jag fick se honom högrest till gestalten och magerlagd, med långt svart hår och ett ansikte, som liknade porträtt af Johannes Rajus, med ödmjukt sinne, ej brådstört i omdömet, men dock rask, fast och på samma gång mogen, en man af gammaldags heder och tro. Jag gladdes åt att våra samtal genast vändes till stenar, örter och djur. Jag kände mig gripen af att höra så många hans vetenskapliga iakttagelser, som han ej tvekade att genast, första gången vi möttes, meddela mig; jag åstundade hans vänskap och han vägrade den ej, utan lofvade sina tjänster i vederlag och förverkligade sina löften i handling. Så odlade vi denna heliga vänskap utan afbrott under sju år i Upsala, alltid med samma trohet, men med alltjämt ökad värme. Han var den närmsta vän jag hade och jag var hans.”

Artedis ekonomi hade på grund av faderns yrke aldrig varit särskilt god, men efter att fadern avled blev tiderna svårare. År 1732 fick han ett stipendium att resa utomlands. Han begav sig till England 1734, en resa som enligt Linné bekostades av hans båda svågrar som var borgare i Stockholm. Under Artedis åtta månader i London stiftade han bekantskap med Hans Sloane som var president för Royal Society och fick därmed tillgång till ett omfattande material fiskar. Det är sannolikt att Artedis intresse för fiskar vaknade först då. I slutet av juli 1735 avreste en inte alltför förmögen Artedi till Holland i syfte att bli doktor. Den 8 juli träffade han Linné i Leyden, som hjälpte honom att få anställning hos zoologen och apotekaren Albert Seba i Amsterdam. Artedis tjänst bestod i att skriva om Sebas fisksamling i dennes privata förteckning över sina samlingar. Linné befann sig i Amsterdam kort före den 27 september för att diskutera sin opublicerade Fundamenta Botanica med Artedi, som å sin sida visade Linné sina två verk Bibliotheca Ichthyologica och Philosophia Ichtyologia. Linné återvände sedan, men befann sig fortfarande i Holland. På kvällen den 27 september var Artedi bjuden till Seba, och på väg hem drunknade han i Amsterdams kanaler, där man den 28 september fann hans döda kropp. Linné återkom till Amsterdam, deltog i begravningen den 2 oktober på S:t Antonius kyrkogård, och fick Artedis släktingars tillstånd att medföra hans manuskript tillbaka till Sverige. Artedis hyresvärd ville inte lämna ut dem, och de kunde endast köpas loss genom en donation från Georg Clifford i London, som kände Artedi från året han vistats där.

År 1738 trycktes Philosophia Ichthyologia i Leyden. Artedi var med detta verk den förste som utredde släktskap mellan arter i zoologin, och den förste som skilde mellan art och varietet. Verket är också det första som ställer upp nomenklaturregler för djur. Först 1934 publicerades ett oavslutat verk av Artedi, av Orvar Nybelin, där denne systematiserar däggdjur.
Källa: Wikipedia

Webbplats om Artedi – Artedi.org

Länk till Anundsjös hembygdsförening

Länk till Wikipedias sida om Artedi

Källor

1. Wikipedia
2. Härnösands stifts herdnaminne
3. Gun Wiklund
4. Johan Bures släktbok 2014
5. https://www.geni.com/people/Helena-Sidenia/6000000000542707550
6. Elever vid Trivialskolan i Härnösand
7. Sidensjö och Skorped - släkten och gårdar
8. Paul Olsson
9. Härnösand stad o stift - Hängmappsarkivet. Geografiskt ordnade anteckningar