Ansedel Per Johansson

1660-1715

Levnadsbeskrivning

[1]:
1680-12 enhälligen tillstod och bekände nämnden, med hela tingslaget, att icke allenast Kronans befallningsman hade offentligen i sockenstugan tillsagt, samt allmogen oundvikligen att vara endräkteligen tillstädes och hjälpa till att underhålla och sedan framforsla landets hemkomna krigsfolk, utan och länsmannen därom sedermera budkavle omkringsänt, men en stor del sådant inte aktat eller tillstädes kommit, utan den andra allmogen därigenom måst större besvär och kostnad utstå än dem med rätta borde, varav de göras otåliga, anhållandes att de motvilliga och olydiga för sådan tredska behörigen straffas måtte, varför hade häradsrätten väl fog och orsak de brottsliga med ansenligt straff och böter belägga, dock för deras avbön, fattigdom och eljest andra förebragta entskyllningar, förskonas de denna gång med sina 3 mark silvermynt böter vardera. Nämligen av Övermorjärv David Jönsson, Per Stensson (XII:1399), Hans Henriksson (g m dotter t XIII;1537), Elias Jönsson (XII:39), Olof Mårtensson, Grels Persson och Markus Mickelsson, av Yttermorjärv, hustru Barbro, Nils Andersson, Gamle Nils Andersson, Lars Ersson (XI:1491 ?), Johan Persson, Nils Mickelsson (X:257), Jöns Ersson (XII:275 ?) och Per Larsson (g.m dotter t XI:1491 ?). Bondersbyn, Per Johansson (han?) och Jöns Carlsson (X:349). Töre, Simon Olofsson (g.m dotter t XIII:711) och hustru Elisabeta. Sangis, Grels Turesson (XI:569), Lars Persson (son t XII:2552 ?), hustru Elin och hustru Kerstin. Siknäs, Erik Jacobsson (XI:117), unge Nils Olofsson, gamle Nils och Henrik Olofsson (XII:287), görandes tillsammans 81 mark eller 20 1/4 daler silvermynt till treskiftes. De som varit både stämda och eljest åtskilliga resor tillsagda att infinna sig med mat och skjuts till det hemkomna krigsfolkets durchmarsch, fälldes alltså i december för olydnad till sin 3 mark vardera.

[1]:
1682 - 1715 ägde han Bondersbyn nr 6, Nederkalix sn, som 1701 var på 1/4 mantal enl jordeboken.1686-03 tillstod inför rätta och bekände följande bönder sig vara skyldiga borgaren Jöns Jacobsson (son t XI:127) i Nynäs, kändes och pliktiga sin skuld efter handen betala, nämligen Johan Andersson i Bondersbyn 66:23, Per Johansson (han) i Bondersbyn 52:24 och Erik Henriksson i Holmen 63:20, görandes tillhopa en summa av 183 daler 3 öre kopparmynt.

[1].
1690-08 gav Jöns Eliasson (X:15) och Nils Hindersson (XI:699) i Övermorjärv tillkänna hur Nederkalix sn, i anledning av det kontrakt som 1688-03 är slutet emellan denna och Överkalix sn, att Nederkalix skulle bruka kronofisket Kengis där uppe 3 år och Överkalix det 4:e året. De hade bett Överkalixboma fiska i deras ställe. Länsman Olof Persson (X:709) hade på eget bevåg förbjudit dem att fiska där mot 40 marks böter. Taxan till Kronan måste utges. Allmogen bad enständigt att få slippa bruka kronofisket härefter. Olof Persson (X:709) dömdes betala resterande taxa till Kronan. Överkalixboma brukar kronofisket enskilt härefter.
Skälen som föregående rannsakning beropar sig på är dessa: 1688-03-18 föredrogs tvisten om kronofisket i Kalix, emellan Över- och Nederkalix.

Litt A.
1. 3 år Nederkalix, 1 år Överkalix
2. De som inga nät hade i Nederkalix brukade leja bönder i Överkalix, vilket orsakat tvisten. I fortsättningen skulle Nederkalixboma bruka själva.
3. De ville fortsätta med gamla kontraktet, upprättat av majoren, landshövdingen.
4. Strandfisken ingår inte i kronofisket, utan får brukas av var och en som han själv gitter.
5. De 3 år Nederkalix brukar, skall pastorn i Nederkalix få halva tiondet av kronofisket och pastorn i Överkalix halva tiondet. Det 4:e året får pastorn i Överkalix all tionde.
6. Nederkalixboma bad att Överkalixboma inte skulle göra dem förfång på deras år, genom sitt fiskande om hösten, men Nederkalixboma skulle inte fiska så sent, då kunde Överkalixboma fiska när Nederkalixboma övergivit fisket.
7. Tvisten om hur långt fisket sträckte sig skulle vidare rannsakas.

Litt B.
Kronofisket i Kengis skall brukas av Nederkalixboma 1690 och 1691. De har svårt att ta sig dit och många saknar vånor, så de ber Överkalixboma fiska de åren.

Litt C.
Länsman Olof Persson (X:709) har förbjudit Överkalixbor att bruka kronofisket, trots att Nederbyggama bett dem. Henrik von Walter ger tillstånd för den som har lust att bruka fisket tillsammans med Jöns Eliasson (X:15) och hans intressenter trots länsman Olof Perssons (X:709) förbud.

[1]:
1690-11 kärade Johan Andersson (nr 7) och Johan Persson i Bondersbyn (nr 2) till de andra sina 6 grannar om ett ena fiske, som de klaga sig bliva ofördelaktiga i att de inte få njuta sina vissa dygn, utan exkluderas ifrån den bästa delen, oansett de av gammalt haft lika rättighet däri. De hade inte alltid varir ense om lotterna eller vilka tillhopa bruka borde. Det fanns skäligt att fisket delas i 4 lotter, som härefter skulle brukas 2 och 2 tillhopa. De samtyckte och kastade lott om vem dygnen skulle bekomma. Johan Andersson (nr 7) och Johan Persson (nr 2) fick första lotten, Olof Jakobsson (nr 3) och Nils Jönsson (nr 5) den andra, Måns Håkansson (nr 4) och Jöns Karlsson (nr 8) den tredje, samt Per Johansson (han) och Nils Hindersson (nr 1) den fjärde lotten eller dygnet.
1696-08 besvärar sig Per Johansson (han??) över soldaten Johan Lillkorp (i Korpikå) att Johan stulit en yxa, värderad till 1 daker 16 öre kopparmynt. Soldaten kunde inte neka och fick böta 3 ggr så mycket.1696-08 anhöll Nils Jönsson Smed (svåger??) i Ytterbyn utbekomma någon sin hustrus arv av Per Johansson (han) i Bondersbyn. De förlikades och Per tillställde Nils och hans medarvingar 12 daler kopparmynt.
1696-11 käromål av Anders Persson ifrån Högsön, Råneå sn, till Per (han) om någon skuldfordran för en ko, var av inget värde, eftersom detta är för långt över 20 år sedan passerat och nu finns ingen underrättelse om dess rätta sammanhang.
1696-11 beklagade sig Jöns Karlsson (X:349) på Bondersbyn nr 8 över och bevisade att hans granne Per (han) igenom sin ogilla gärdesgård låtit sin kreatur inkomma i åkern, vilka uppätit och färdärvat för Jöns 12 skylar 10 band korn.Per föregav att även andra grannar haft sina kreatur där inne. Per (han) fälldes till 3 daler silvermynt och förnöja Jöns i skadestånd allenast med 3 daler kopparmynt. Resten av skadan hade gjorts av de andra grannarna och de var inte stämda.
1699-03 övertygade Per Johansson (han) i Bondersbyn soldaten Lars Lilles hustru, Brita Jönsdotter, att hos honom avhänt en gryta för 4 daler, en vattuså och matfat för 16 öre, tillhopa 4.5 daler kopparmynt. Brita Jönsdotter tillstår denna tjuvnad. Hon fälldes att böta 3 ggr så mycket, 4 daler 16 öre silvermynt, och en söndag stå uppenbara kyrkoplikt. Målsägaren (han)har fått igen sakerna hos Jöns Olofsson i Stråkanäs, vilken lär vara alldeles oförvitlig, emedan "Tjuvbrita" infört detta i boet, dit han till gifte kommit, förrän han trädde därin och ingen visste annat än det tillhörde henne själv.

[1]:
Bondersbyn, Nederkalix sn, benämndes Bondensbyn t.ex 1543 och Bondansbyn t.ex 1552. Namnet bör komma av ordet bonde. Mansnamnet Bonde finns inte belagt i Norrbotten från medeltiden enl Gunnar Pellijeff: "Ortnamnen i Norrbottens län, del 7 Kalix kommun".
1539 - 64 hade byn 2 hemman.
1543 hade byn 42 skälsland åker, 4 skälsland äng och 2 skälsland övrigt.
1547 - 56 hade byn ägor på 63 öresland.
1559 hade byn ägor på 91 öresland.
1562 - 1606 hade byn ägor på 92.5 öresland.
1565 - 75 hade byn 3 hemman.
1576 - 87 hade byn 4 hemman.
1588 - 91 hade byn 3 hemman.
1607 hade byn 5 hemman med sammanlagda ägor på 12 spannland 2 skälsland enl jordeboken.
1628 hade byn 8 hemman.
1647 hade byn 6 2/16 tunnor i utsäde, hemman nr 1 och 2 på västra sidan av älven hade åker för sig själva, äng och hård valls hö, 54 lass, hemman nr 4 - 8 på östra sidan av älven hade hård valls äng till hö, 160 lass, allt enl geometriska jordeboken. Vidare, hade byn skön timmerskog, mulbete, gott fiske, god sandjord någorlunda behållen för köld, och låg 2 mil norrut från kyrkan.
1648 hade byn 7 hemman.
1660 hade byn 8 hemman.
1667 var byn totalt på 1 3/4 mantal.
Numrering av gårdarna i socknen infördes i jordeboken 1699. Den numreringen har behållits fram till nutid. I boken har samma numrering använts även före 1699. De gårdar som inte fanns kvar 1699 har betecknats med bokstäver, med eller utan siffra före.
Bondersbyn nr 1 kallas Selet, medan gårdarna nr 2 och 3 ligger i bydelen Brattlandet, alla 3 på västra sidan av Kalixälven.
Källa: Leif Boström: Nederkalix sockens familjer 1539-1739

Relationer och barn

Relation med Elisabet Jönsdotter. Död 1715 i Bondersbyn 6, Nederkalix (BD) 1 . Karin Persdotter. Född 1697 i Bondersbyn 6, Nederkalix (BD) 1 . Död 1762-10-04 i Bondersbyn 4, Nederkalix (BD) 1 .

Källor

1. Nederkalix socken familjer 1539-1739 av Leif Boström 2004
2. http://familjenbostrom.se

• Personregister
• Efternamnsregister
• Ortsregister
• 

Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.