Ansedel Anders Jakobsson Sidner

1788-1852

Född 1788-01-17 i Rössjö, Sidensjö (Y) 1 .
Död 1852-03-10 i Grundsunda (Y) 2 .
Anders Jakobsson Sidner
Född 1788-01-17 i Rössjö, Sidensjö (Y) 1 .
Död 1852-03-10 i Grundsunda (Y) 2 .
Kyrkoherde 1824-1839 i Björna (Y) 2 .
Riksdagsman
Kyrkoherde 1839-1852 i Grundsunda (Y) 2 .
F Jakob Eriksson.
Född 1734-08-02 i Djupsjö 7:1, Sidensjö (Y) 1 .
Död 1810-06-26 i Rössjö, Sidensjö (Y) 1 .
Bonde 1762-1784 i Rössjö 2:1, Sidensjö (Y) 1 .

FF Erik Israelsson.
Född 1679 i Lännäs 1:1, Sidensjö (Y) 1 .
Död 1738-09-17 i Djupsjö 7:1, Sidensjö (Y) 1 .
Bonde 1701-1716 i Djupsjö 7:1, Sidensjö (Y) 3 .
Bonde 1717 i Uberg 4, Sidensjö (Y) 3 .
Bonde 1718-1738 i Djupsjö 7:1, Sidensjö (Y) 3 .


FFF Israel Israelsson.
Född 1 .
Död 1723 i Lännäs, Sidensjö (Y) 1 .
Bonde från 1670 till 1697 i Lännäs 1:1, Sidensjö (Y) 3 .
Bonde 1698-1700 i Djupsjö 7:1, Skorped (Y) 3 .

 
FM Brita Eriksdotter.
Född i Uberg 2:1, Sidensjö (Y) 3 .
Död 1722 i Djupsjö 7:1, Sidensjö (Y) 3 .

 
 
M Kerstin Stina Andersdotter.
Född 1748-03-03 i Västeralnäs, Själevad (Y) 1 .
Död 1826 i Björna (Y) 1 .

   
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1788-01-17 i Rössjö, Sidensjö (Y) 1 .
Kyrkoherde 1824-1839 i Björna (Y) 2 .
Riksdagsman
Kyrkoherde 1839-1852 i Grundsunda (Y) 2 .
Död 1852-03-10 i Grundsunda (Y) 2 .
Anders Sidner (1839-52), f. 13 jan. 1788 i Sidensjö; föräldrar: Jacob Eriksson, bonde i Rössjö by, och Stina Andersdotter, som afled hos sin son i Björna 2/5 1826. Stud. ht. 1808, prästv. 31 jan. 1811 och vice kollega vid Umeå triv.-skola, past. adj. i Själevad 23 jan. 1813; efter att där tidtals uppehållit pastoralvården, tjänstgjorde han ss. vice pastor fr. maj 1817-maj 1824; past. ex. 1822; vald khde i Björna 1823, tilltr. 1 maj 1824; honor. prost 1837; befullm. khde i Grundsunda febr. 1839, tilltr. s. å.;opponent vid prästm. 1839; stiftsfullmäktig vid riksdagarne 1840-41 och 1844. Prosten Sidner var en betydande man. Själf mycket musikalisk och begåfvad med stark sångröst, tog han bland annat till sitt mål, däri understödd af socknens första skollärare Erik Nordberg, att gifva församlingens kyrkosång en högre lyftning.. Prosten sammankallade ungdomen i sockenstugan, pröfvade deras röster, öfvade dem själf i tonträffning, fördelade dem i stämmor, skaffade monokorder åt de mindre försigkomna att själfva inlära sina stämmor, och inom kort tid ljöd Grundsunda kyrka vid gudstjänsten af fulltonig, högtidlig fyrstämmig psalmsång som aldrig förr. Ja, hela socknen blef ett sjungande samhälle: påvägar och stigar, hvart man kom, fick man höra två-, tre- och fyrstämmig sång; till och med från byggnadsställningarne, säger en Grundsundabo, kunde timmermännen under arbetet hvar på sin knut sköta sin respektive stämma. Ännu länge efter Sidners tid fortlefde denna sångens blomstring i Grundsunda.¹ Kyrkoherdarnes inkomster blefvo genom prostens åtgärd ökade, i det han begärde utbekomma tionde af strömmingsoch laxfisket, som vid Grundsunda stränder och öar äfven bedrefs af fiskare från andra orter, och härå erhöll han kungl. behdes resolution af den 31 jan. 1843. - Under den »väckelse», som vid denna tid genomgick de ångermanländska socknarne, blef han anklagad för falsk lära, men anklagelsen blef kraftigt tillbakavisad. Man undrade, att Sidner icke sökte sig något mera inbringande pastorat, men han svarade: »Nej, Grundsunda är en visserligen liten, men god grubba, och här skall jag alltid stanna.²» Till sitt yttre var han kraftig, storväxt och uppträdde med myndighet. Professor J. A. Josephson, som i början af 1840-talet såsom student och god vän till sonen gästade Grundsunda prästgård, omtalar honom med största beundran och vördnad: »Han har kämpat i nöd, i tvifvel, i underbara öden, i sjukdom, i bekymmer, men si han har bestått profven. Han hafver hjelpen funnit, han har lärt mycket af Herran, som skapat i honom ett rent hjerta, och han har derföre så mycket varmt, så mycket rörande och så mycket lärorikt att meddela, och allt detta i ett ädelt barnasinnes enfald. Jag har ej sett någon äldre pröfvad man bibehålla så mycket af oskuld och just den oskuld, som är vår barn- och ungdomskrona.» Prosten Sidner var en af faddrarne vid den dopakt, då Josephson öfvergick till kristendomen.¹ Han afled 10 mars 1852. Led. af Samf. pro fide et Christianismo.G. 1) i Nätra prästg. 1/5 1814 m. Margareta Charlotta Edin på Nyland, f. 1787, d. 23/2 1845.2) i Grundsunda 1/5 1846 m. Johanna Andreetta Östman. f. 8/1 1827, som erhållit sin uppfostran af prosten Sidner och betraktades ss. fosterdotter och varyngre än sin styfson; d. i Torshälla.Son i första giftet: Anders, f. i Själevad 18/5 1818, fil. mag., konsistorienotarie i Hsand, ledam. af Kgl. Musikal. Akad. och kraftig befordrare af musiklifvet i stiftstaden, d. 5/5 186

Källa: Häenösands stifts herdnaminne
Anders Sidner var son till bonden i Rössjö Jacob Eriksson och Stina Andersdotter. Efter att han 1811 prästvigts, fick han tjänst som vice kollega vid Umeå trivialskola, varefter han 1813 blev pastorsadjunkt i Själevads socken där han steg i graderna, sist till vice pastor. Han tog pastoralexamen 1822 och tillträdde därefter som kyrkoherde i Björna socken, blev 1837 honorärprost, samt 1839 kyrkoherde i Grundsunda socken.

Sidner var fullmäktig för Härnösands stift vid riksdagarna 1840-41 och 1844.

Sidner bildade en flerstämmig kyrkokör i Grundsunda, och gjorde stämsång populär i bygden.

Källa: Wikipedia


Källor
  1. CD-Sidensjö 1689-1930
  2. Härnösands stifts herdnaminne
  3. Sidensjö och Skorped - släkten och gårdar

Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.