Min morfar - Karl Helge Sigfrid Pettersson

Notiser:

Född 1884-07-31 i Sollefteå (Y).
Döpt 1884-08-15 i Sollefteå (Y).
Levde 1885 i Lommaryd (F).
Flyttade 1885-10-19 från Lommaryd (F) till Sollefteå (Y).
Fabriksarbetare från 1910-01-07 till 1935 i Utansjö fabrik, Utansjö, Högsjö (Y).
Flyttade 1916-11-10 från Sollefteå (Y) till Utansjö, Högsjö (Y).
Ordförande Sveriges sågverksarbetares industriförbund 1917-1919 i Utansjö, Högsjö (Y).
Levde 1920 i Utansjö, Högsjö (Y).
Ordförande Svenska Pappersindustriarbetarförbundet avd 15 1924-1935 i Utansjö, Högsjö (Y).
Död 1935-02-13 i Utansjö, Högsjö (Y).
Begravd 1935 i Högsjö kyrkogård, Högsjö (Y).



Levnadsbeskrivning:

Jag har aldrig träffad min morfar, han dog ung endast 51 år gammal. Det är nog han av alla släktingar som jag helst velat få tillfälle att tala med. Han levde ett engagerat och intressant liv i en dynamisk epok av nutidshistorien. En period när vårt välfärdssamhälle byggdes och tog form. Han deltog i både motgångar och formande av nya byggstenar i detta bygge. Här nedan försöker jag ge en beskrivning av vad han gjort baserat på de källor jag funnit.

Karl Helge Sigfrid Pettersson 1884-1935

Morfar föddes enligt födelseboken i Sollefteå som oäkta son., det betyder att det var utom äktenskapet och ingen fader var angiven. Modern är Sofia Adamsdotter Blad, piga från Lommaryd, (F) född i Frinnaryd (F) 1853. Han finns även med i Födelseboken för Lommaryd. där det står att nedkomsten skedde i Sollefteå och att modern var skriven på Lommaryd socken. Jag håller det som troligt att födseln skedde i Lommaryd. Sofia var dotter till Soldaten Adam Jonsson Blad i Frinnaryd.

Av Husförhörslängden Sollefteå AI:13 (1875-1886) Bild 305/sid 296 framgår det att morfar flyttade ifrån sin mor och systrarna Selma Maria och Elin Elisabet som bodde på Lassaretet när han flyttade till Hullsta 1886. I Folkräkningen 1890 syns det att de var till det gifta paret Karl August Pettersson f 1862 och Sara Brita Claesdotter f 1861 som han flyttade. Här är morfar markerad som Karl August oäkta son. Med andra ord anses fadern vara Karl August Pettersson. 1885-09-26 flyttar Karl August från Lindesberg till Sollefteå 14 månader efter morfars födsel.

Morfar återfinns även i husförhörslängden Lommaryd A1:19 på bild 359, sidan för saknade personer. Där återfinns även två andra oäkta barn till Sofia varav ett bär efternamnet Pettersson (enligt Folkräkningen 1900). Det anges att morfar är född i Sollefteå. De två övriga barnen togs om hand av fosterföräldrar i Frinnaryd.

I Folkbokföring för 1910 bor morfar kvar hemma hos föräldrar och benämns som arbetare i Sollefteå. I Sollefteå AIIa:1 (1898-1910) Bild 2170/sid 205 anges han som frånvarande 1907-1911. Han anges även finnas i obefintlighetsboken för 1912. Det anges även att han varit stammanställd och arbetar på Utansjös cellulosafabrik.

I Sollefteå AIII:1 (1898-1942) Bild 330 sid 27 Obefintlighetsboken står det att han flyttade från Hullsta i Sollefteå den 16 november 1916. Detta stämmer inte med de uppgifter jag har om att han började i Utansjö 1910

>Morfar började sin anställning på Utansjöfabriken den 7 januari 1910. Han var då 23 år gammal och flytande till Utansjö direkt från föräldrahemmet i Sollefteå. Det är oklart vad han gjorde innan och när han lämnade Sollefteå. I Högsjö Församlingsbok AIIa:5 1898-1923 anges morfar som före detta stamanställd. De kan vara ett bevis för att han haft en civil bana inom något av regementena i Sollefteå innan han flyttade till Utansjö. Öven i Sollefteå Församlingsbok AIIa:1 sid 205 anges han som före detta stamanställd samt att flyttat till Utansjö 1908. Det står att han antecknats som obefintlig 1912. Enligt hans barn var han duktig på att tala engelska och skulle varit på sjön innan han kom till Utansjö. För detta kan jag inte finna något stöd i sjömansdatabasen.

1911 flyttade min mormor, Emma in hos morfar. Hon hade med sig 5 fem barn från sitt äktenskap med Johan Henning Karlsson som lämnat henne och barnen och åkte till Amerika varefter alla spå slutade. Även min mor var med vid flytten till Utansjö, hon var född året innan i Gudmundrå. Född med fader okänd enligt födelseboken. Morfar erkände sig senare som far till barnet. Mormor fick senare ytterligare tre barn med morfar. Mormor dog 1917 och var då endast 52 år gammal, hon dog i Lungsot. Enligt mina äldre syskon försämrades hennes tillstånd efter att hon blivit nedkyld under en roddtur på Mörtsjön. Hon efterlämnade tio barn. Min morfar och mormor kunde aldrig gifta sig eftersom mormors tidigare äktenskap aldrig gick att upplösa beroende på att hennes tidigare man ansåg som saknad och inte dödsförklarades. Det vart helt klart en ohållbar situation för morfar att både förvärvsarbeta och ta hand om barnen så han anställde en hushållerska. De var Elin som han senare gifte sig med.

Enligt uppgifter från min mor var han fackligt aktiv i Fabriks avdelning 5. Detta har jag fått bekräftat i Fabriks minnesbok om avdelning 5. Han var med om att bildade konsumbutiken i Utansjö. Min mor berättade även om hur han och andra i facket gick runt på olika ställen i Utansjö och försökte få arbetarna att avstå från att spela upp sina pengar på kortspel efter löneutbetalningarna. Så långt efter min mor.



År 1926. Bakre raden fr. v: Sigurd Eriksson, Erik Olsson, Bror Åström, Oscar Berglund, J. W. Könberg, Verner Persson, Tore Gustavsson, Karl Olsson, Alfred Olsson, Per Molander, John Åström. Mellersta raden fr. v: Ingemar Eriksson, Axel Sjölund, Carl Eriksson, Carl Sjöberg, Helge Sjödin, Gunnar Sjödin, Karl Nilsson, C. H. S. Pettersson, Konrad Molander, P. G. Eriksson. Främre raden fr. v: E. E. Bylund, Wilhelm Pålsson, Arvid Olsson, Frans Öberg, C. A. Engqvist, Isidor Sandström, P. A. Sjödin, Wiktor Löfgren, J. A. Näsström. Källa: Tony Jonsson  

Det fackliga arbetet:



Som en konsekvens av storstrejken och det nederlag det innebar för arbetarrörelsen minskade förtroende för den fackliga rörelsen. För Utansjö del spelade företagets vräkningar av boende från tjänstebostäderna ett hårt bakslag. Det tog ända fram till 1917 innan en ny fackförening bildades. Till en början var utgjorde det avdelning 100 av Svenska Sågverks och Industriarbetarförbundet. I slutet av 1919 anslöt sig Utansjös arbetare till Pappersindustriarbetarförbundets och avdelning 5 bildades i Utansjö. När den fackliga verksamheten återupptogs 1917 så var det min morfar som trädde fram som ortens starke man och axlade ordförandeposten. Han innehade den rollen från 1917-1919 för att senare återkoma som ordförande 1924. Ett uppdrag som han sedan hade 11 år fram till 1935, han dog i februari detta år endast 51 år gammal. En av de första viktigare frågorna som facket hanterade efter nybildandet 1919 var att omvandla den affär som ägdes av företaget till en kooperativ handelsbod. Det var en uppgift som engagerade min morfar väldigt hård för att arbetarna skulle kunna påverka priser och vilka som fick krediter. En annan viktig fråga var arbetstiden. Redan 1918 hade avdelning fått igenom att arbetstiden skulle vara maximalt 8 timmar per, även lördag var arbetsdag så det vart 48 timmarsvecka. Detta var en fråga som avgjordes först i slutet 1919 för hela riket efter ett års strider i riksdagen. I början av september 1919 beslutade avdelningen om att en Arbetarkommun skulle bildas i Utansjö, beslutet var dock inte enhälligt. Under 1920 besöktes både avdelning och den nybildade Arbetarkommunen av "Den svenska arbetarrörelsens moder" Kata Dahlström, hon var en mycket aktiv agitator och bedrev större delen av sin verksamhet i Norrland. Här återknyter jag än en gång till vad min mor berättat. Nämligen att Kata Dahlström bodde i hennes föräldrahem som bestod av 4 rum och av en familj på 12 personer.

 

Under 1930 hade kollektivavtalet löpt ut vid Långrörs sulfitfabrik i Marma utanför Söderhamn. Arbetsgivaren hade i förhandlingarna krävt en lönesänkning med 4 öre och en hyres- och vedhöjning med 5 %. Eftersom Verststeegh var ägare till även den fabriken så beslutade avdelning 5 om att sympatistrejka. Svaret blev för Utansjös del en lockout. Socialministern och Fabriksarbetarförbundet krävde att arbetarna skulle återgå till sina jobb i Utansjö. Avdelning 5 ignorerade förbundets påbud och frågade istället Marmaarbetarna om deras synpunkt och de vill att Utansjö skull fortsätta sina sympatiåtgärder och så vart det. Både i Marma och i Ådalen tog arbetsgivaren in strejkbrytare som för att arbete istället för de strejkande arbetarna. Strejkbrytarna kom till Lunde den 13 maj 1931. Samma dag anordnades ett protestmöte i Kramfors. Efter möte gick man till Sandviken där strejkbrytarna höll på att lasta ångaren Mylof som låg vid massafabriken. Arbetarna tågade under parollen "För Marma-arbetarnas seger" De tog sig in på fabriksområdet de poliser som vaktade kunde inte skydda strejkbrytarna. Eftersom initiativet till solidaritetstrejk kom från Fabriks avd 5 så finns det skäl att anta dess ordförande som var min morfar går i mitten under banderollen på bilden ovan. Ja tycker även att bilden överensstämmer med den bild jag har på morfar. Tumulten som uppstod med flera våldsinslag var orsaken till att militären kallades in. De rörde sig om cirka 60 man under kapten Nils Mestertons befäl som anlände på kvällen samma dag. Den protesterande folkmassan kastade sten och militären avlossade lösa skott och rökhandgranater vid sammandrabbningen.

   

Den 14 maj 1931, när skotten föll i Lunde var avdelning 15 i Utansjös fana en av de två fanor som var med i tåget, den andra tillhörde SSU i Utansjö. Det fanns även med en banderoll som uppmanade till stöd för fabriks arbetare i Marma. Att det inte var mer fanor med i tåget beror på att de andra var uppställda inne i Frånö Folkets hus och folket från Utansjö kom sent till mötet. De anslöt sig då direkt till det spontana och oorganiserade demonstrationståget. Min morfar var med enligt min mor med och allt annat vore konstigt. Jag hoppas att kunna få detta bekräftat när jag får tillgång till avdelningens protokoll. När demonstrationståget nått Lunde fabriksområdet blev de stoppade av en mindre ryttarpatrull som fått order om att hejda tåget. Skottlossning följde och det resulterade i att fyra demonstranter och en åskådare avled. Vittnesmålen är många om vad som egentligen hände. Att fem personer miste livet då de sköts ihjäl av militära styrkor torsdagen den 14 maj 1931 är dock ett faktum.  

 

Södertäljekonstnären Lenny Clarhäll som jag har arbetat tillsammans med under en kortare period på Posten i Södertälje har med Utansjö avdelningens fana på den minnesskulptur han gjort i Lunde. Under perioden 1924 till 1935 ingick även Gunnar Larsson i avdelningsstyrelsen, en svåger till morbror Sven Julius och en känd politisk och facklig profil i Utansjö. Gunnar var även far till Revykungen "Åke Gerhard". Morbror Sven Julius ingick även i avdelningsstyrelsen under åren 1936 till 1938. År 1946 ingick morbror Tore Gustafsson i styrelsen. Källa: SPIAF bok om avdelning 5 1906-1981 samt berättelser från min mor.   Beviset:



I detta dokument erkänner Karl Helge Sigfrid på pastorsämbetet och inför prästen att han är far till barnen Elsy Emma, Karl Helge Sigfrid, Ingrid och Lilly Viola och därmed min biologiska morfar. Erkännandet kom nio dagar efter att mormor dött i lungsot. I födelseböckerna har det för alla fyra barnen angetts att de är oäkta och att fader varit okänd. Denna bekännelse fann jag i Högsjö AIIa:5 Församlingsbok 1898-1923 bild 132. Förutom denna bekännelse så vore det en orimlig tillfälliget att ett av barnen har exakt samma förnamn som honom. Den kombinationen är nog inte speciellt vanlig.

Gifte och barn Sambo

Sambo från 1911 i Utansjö, Högsjö (Y) [11] med Emma Karlsson f Nordlander. Född 1875-03-22 i Ahlafors, Hässjö (Y).  Döpt 1875-05-17 i Hässjö (Y). Arbetarhustru. Död 1917-11-09 i Utansjö, Högsjö (Y).

Barn:
  • Elsy Emma Olsson f Pettersson. Född 1910-07-27 i Gudmundrå (Y). [15] Tjänarinna Munksunds sulfitfabrik 1928-1929 i Munksund, Piteå (BD). [16] 1 Städerska Ångpassagerarfartyget Noraström mellan 1929-04-01 och 1929-04-15.  Tjänarinna 1929-1932 i Ramvik, Högsjö (Y). Gästgivare i Ramvik, Högsjö (Y). Hemsamarit i Södertälje (AB). Död 1980-06-10 i Södertälje (AB). Begravd Nya kyrkogården nr: 478 1980-06-26 i Södertälje kyrkogård, Södertälje (AB).
  • Karl Helge Sigfrid Pettersson. Född 1911-09-28 i Utansjö, Högsjö (Y). Fabriksarbetare 1930 i Utansjö fabrik, Utansjö, Högsjö (Y). Död 1978-05-02 i Gästrike Hammarby, Ovansjö (X).  Begravd 1978-05-12 i Ovansjö kyrkogård, Ovansjö (X).
  • Ingrid Pettersson. Född 1912-09-16 i Utansjö, Högsjö (Y).  Död 1919-01-14 i Utansjö, Högsjö (Y).
  • Lilly Viola Carlsson f Pettersson. Född 1915-08-29 i Utansjö, Högsjö (Y).  Fabriksarbeterska. Död 2009-06-09 i Härnösand (Y). Begravd 2009-08-21 i Högsjö kyrkogård, Högsjö (Y).
Gift 1921-02-26 i Högsjö (Y)  Lysningen ägde rum 6/2, 13/2 och 20/2 1921. Vigsel förättades av Vicepastorn Johan Viking i deras hem med Anna Eleonora "Elin" Pettersson f Gustavsson. Född 1894-09-20 i Ålsta, Dal (Y). Hushållerska i Utansjö, Högsjö (Y). Död 1979-10-24 i Utansjö 3:90, Högsjö (Y). Begravd 1979-11-22 i Utansjö, Högsjö (Y).

Barn:
  • Vega Ingegärd Andersson f Pettersson. Född 1921-04-24 i Högsjö (Y). Hembiträde 1937-1938 i Härnösand (Y). Arbetade 1938-1939 i Gästis hotell, Soillefteå (Y). Död 1991-08-03 i Södertälje (AB). Begravd 1991-09-05 i Södertälje kyrkogårds minneslund, Södertälje (AB).
  • Vilma Ingeborg Sjöqvist f Pettersson. Född 1925-10-24 i Högsjö (Y). [33]. Död 2005-03-01 i Skärblacka, Kullerstad (E). [34]. Begravd 2005-05-11 i Kullerstads skogskyrkogård, Kullerstad (E).
  • Dödfödd flicka. Född 1927-03-06 i Gudmundrå (Y). Död 1927-03-06 i Gudmundrå (Y).
  • Dick Hillbert Pettersson. Född 1933-11-02 i Utansjö, Högsjö (Y). Död 2002-05-15 i Norsborg, Botkyrka (AB). Begravd 2002-05-15 i Botkyrka, Lilla dalens begravningsplats, Tumba (AB).
 

Dela på Facebook