Ansedel Enoch Andree Angermannus

1540?-1588

Född omkring 1540 i By 2:1, Sidensjö (Y) 1 .
Död 1588 i Fors (D) 2 .
Enoch Andree Angermannus
Född omkring 1540 i By 2:1, Sidensjö (Y) 1 .
Död 1588 i Fors (D) 2 .
Hovpredikant till fröken Elisabet 1580-1581 2 .
Slottskaplan 1582-1583 i Örebro (T) 2 .
Kyrkoherde 1583-1588 i Fors (D) 2 .
F Anders Alfsson.
Född omkring 1500 1 .
Död 1564 i By, Sidensjö (Y).
Bonde 1535-1564 i By 2:1, Sidensjö (Y) 3 .

FF Alf Gjodesson.
Född omkring 1480 i By, Sidensjö (Y) 4 .



FFF Gjorde Alfsson.
Född omkring 1450 i By, Sidensjö (Y) 4 .


 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född omkring 1540 i By 2:1, Sidensjö (Y) 1 .
Hovpredikant till fröken Elisabet 1580-1581 2 .
Slottskaplan 1582-1583 i Örebro (T) 2 .
Kyrkoherde 1583-1588 i Fors (D) 2 .
Död 1588 i Fors (D) 2 .

Min fm mf ff mf farfars farfars farbror

Enoch Andreae Angermannus 1582-1583 Slottskaplan på Örebro slottGenom hertig Karls brev 31/5 1582 fick slottsfogden Sven Jonsson befallning att ombesörja kost vid slottet och härbärge ut i staden herr Enoch, vilken någon tid skulle brukas som slottskaplan. Han hade förut varit fröken Elisabets hovpredikant 1580-1581. Tjänstgöringen vid Örebro slott varade blott till första veckan i oktober 1583. Uppbar i underhåll halvfemte pund råg, lika mycket malt. Undertecknade 11/9 1583 trohetsed till hertigen med anledning av att han erhållit kyrkoherdetjänsten i Fors.Källa: Strängnäs stifts herdaminne.

Med fröken Elisabet bör det med tanke på årtal avse Prinsessan Elisabet Gustavsdottter Vasa av Sverige, född 4 april 1549, död 19 november 1597, och dotter till kung Gustaf I Vasa och drottning Margareta Eriksdotter Lejonhuvud.
1581 gifte sig Elisabet med Kristoffer av Mecklenburg. Vigsel skedde i Stockholms slott. Liksom sin storasyster engagerade sig Elisabet starkt för den lutherska läran. Det var på hennes initiativ, och i anslutning till hennes bröllop, som en av de grundläggande skrifterna för den lutherska Kyrkan översattes till svenska ("den Augsburgska bekännelsen").
År 1581 trycktes en svensk översättning av Confessio Augustana av StephanMöllemann i Rostock. Översättningen ombesörjdes av den från Norrköping härstammande Petrus Johannis Gothus, som sedan 1570-talet var verksam i Rostock som översättare och förläggare av teologisk litteratur. Det var dock inte Petrus Johannis Gothus själv som hade tagitinitiativet till översättningen utan Elisabet. I företalet, daterat den 3 februari 1581, med dedikation till den svenska prinsessan, hänvisade Gothus till både Elisabets intresse för spridningen av den lutherska läran och hennes finansiella bidrag till trycket.

Hon avled 1597. Det har sagts om Elisabet att hon genom en god uppfostran var en av sin tids "fullkomligaste prinsessor" i Europa.
För mer information läs boken "Elisabet Vasa" av Författaren Otfried Czaika som valt att beskriva henne och hennes tid genom de böcker hon ägde. Otfried Czaika är docent i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi och är verksam som forskare vid Kungliga Biblioteket.

Abraham Angermannus, Enok Andrees bror var i landsflykt i Tyskland pga att han var i onåd med Johan III. Då bodde han hos Prinsessan Elisabet, en kontakt som troligen knutits via brodern men kan även ha berott på deras gemensamma intresse för den lutheranska läran.

Enoch Andreae Angermannus 1583-1588 Kyrkoherde i Fors pastorat.
Son till bonden Anders Olsson i By, Sidensjö socken i Ångemanland, som i fogderäkneskaperna kan följas från 1535 till 1564. (senare forskning pekar på att fadern är Anders Alfsson på samma adress). Av hans söner äro förut kända Abraham Angermannus som blev ärkebiskop, och David Andreae, som slutade sina dagar som kyrkoherde i Nyköpings Helona. Att även Enoch hör till syskonskaran framgår av att 1587 har David, som då var predikant vid hertig Karls ryttarfana, i samband med ett borgläger på Eskilstuna gård nyttjat "mins broder herr Enochs sigill".Han undertecknade sin trohetsed till hertig Karl med sitt sigill som har initialerna E.A.A över ett bomärke. Herr Enock tillträde tjänsten omgående efter att han angivit eden enär ett av hans sigill beseglat inventarieregister för Fors kyrka föreligger från 1583. Förekommer också från mitten av november samma år antecknad gästande Eskilstuna gård. Han inventerade där "pro Anno 1585" och lyfte samma år i kvicktioende sex lamm samt en svensk och en tysk gris. Förekommer under följande år fram till mitten av november 1588 i gårdens räkenskaper. I börja av september 1584 gästade han Julita gård. Hans vederlag var som företrädarens tre pund.Avgav vid biskkopsvalet 1586 sin röst på Petrus Jonae. Synoden i maj 1587 kunde han på grund av sjukdom icke besöka, såsom betygas i den protestsedel mot liturgien, som ämbetsbrodern i Husby Rekarne skrev i bägges namn och beseglades med bådas sigill.Bevistade däremot 1588 års synod och satt 20/6 1588 sitt namn under den akt, varmed de närvarande godkände Johan III:s hårda patent.
Avled 1588.
Gift med NN som efterlevde och njöt nådår.
Källa: Strängnäs stifts herdaminne.

Det fanns en Ericus Andreæ Angermannus som började studera på unuveristetet i (Rostock 1580; magister därs. 1583

Källa: http://runeberg.org/samlaren/1904/0021.html


Källor
  1. Paul Olsson
  2. Strängnäs stifts herdnaminne
  3. Sidensjö och Skorped - släkten och gårdar
  4. Per Sundin

Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.