|
Född
i Tåme, Skellefteå (AC)
1
.
Död 1607 i Tåme, Skellefteå (AC) 2 . |
|
Olof Andersson
Född i Tåme, Skellefteå (AC) 1 . Död 1607 i Tåme, Skellefteå (AC) 2 . Bonde 1565-1595 i Avan 1, Skellefteå (AC) 3 . Bonde 1557-1607 i Tåme 2, Skellefteå (AC) 3 . Länsman 1577-1607 4 . Bonde 1582-1585 i Byske 5, Skellefteå (AC) 3 . Köpman mellan 1586 och 1588. Bikarl 2 . |
|||
Olof Andersson ( -1607) står som ägare till Tåme 2 1557-1607. År 1559 var hemmanet på 8 markland och 3 öresland.
På sommartinget 1564 blir han åtalad för ogill humlegård och får böta 5 öre.
Vid Älvsborgs lösen 1571 äger Olof Andersson 9 lod silver, 9 mark tenn, 1 skålpund och 15 mark koppar, 7 kor, 5 får, 4 getter, 1 svin samt 1 häst för 15 mark. Egendomen värderas till 151 mark och 1 öre.
På sommartinget 1583 blev han åtalad tillsammans med tre andra personer för att de hade "sköffla" sin fisk som tillkom Kungl. majt. Han gav 4 mark.
Bomärke 1607 var ett hjärta. ¥ År 1577 är Olof Andersson för första gången antecknad som länsman. Denna befattning verkar han behålla fram till sin död 1607. År 1591 företog svenskarna ett krigståg mot Vita Havet. För krigståget insamlade och anskaffade Nils Andersson i Storkåge en mängd båtar om fördes till Österbotten under ledning av Olof Andersson i Tåme. I slutet av 1570-talet börjar Olof Andersson köpa till jord. Han äger sannolikt Drängsmark nr 14 1579-82. Sedan byter han bort detta hemman till Olof Ersson på Fällfors nr 2. Vidare äger han Byske nr 5 1582-85. Detta hemman byter han sannolikt bort till Lasse Ersson i Tåme. Lasse Erssons hemman i Tåme slår han ihop med Tåme nr 2. År 1579 uppgår hemmanet till 11 markland och 2 öresland. År 1581 finns det belagt att han äger ett hemman i Fällfors. År 1533 har han sitt hemman fritt enligt ett brev från året innan. Friheten upprepas andra år. År 1536 är hemmanet på 15 markland och 7 öresland. Nu har han sannolikt förvärvat Lasse Erssons hemman i Tåme.
Enligt Bureus var Olof Andersson gift med Sigrid Olofsdotter vilken var en dotter till Olof Olofsson i Jävre i Piteå socken. Olof Olofssons far hade samma namn och var gift med Britta som var en dotter till Jakob Andersson i Bureå. Enligt Bureus anteckning var Olof Andersson birkarl.
Olof Andersson finns upptagen som köpman 1586-88 och 1590. År 1577 var Olof Andersson med sin skuta till Stockholm. Lasten bestod av 4 tunnor lax, 4 tunnor strömming, 64 spickelaxar, 80 lispund torrfisk, 16 kohudar, 64 bockskinn, 128 getskinn samt 128 kalvskinn. När han var nere 1582 hade han 48 lispund torrfisk samt 16 decker (160 st) bockar. År 1584 bestod lasten av 1 tunna lax, 16 spickelaxar, 16 lispund torrfisk samt 32 bockar. När Olof Andersson var i Stockholm 1586 hade skutan som last 80 lispund torrfisk, 16 tunnor krampsill, 32 bockar samt 16 hudar. År 1590 var han i Stockholm sannolikt med sin egen skuta. Olof Andersson hade ett skepp 1594 då han ger pengar till kyrkan. Jon Andersson som sannolikt var en bror var 1579 till Stockholm med sin skuta. Lasten bestod av 48 lispund torrfisk, 4 tunnor strömming, 64 kalvskinn samt 24 tunnor krampsill.
År 1586 uppläts laxfiskena i Byske och Fällfors till Olof Andersson. År 1593 sägs att Olof Andersson i Tåme hade fisket tillsammans med några bönder i samma by. De hade fisket årligen på stadga. Fisket bedrevs med 4 tinor och stakanät. År 1595 hade Olof Andersson en sågkvarn. Det är den först dokumenterade i Skellefteå socken vid sidan om Johan III:s från 1573.
I hjälpskattelängden från 1599 äger Olof Andersson 14 tunnors utsäde, 40 kor, 9 kvigor, 2 ungtjurar, 22 får, 18 unga får, 24 getter, 6 hästar och 80 lod silver. När hertig Karl, senare Karl IX, reste genom Västerbotten år 1602 fick Olof Andersson i uppdrag att köpa in 40 renar som skulle användas till transporter. Som betalning fick Olof Andersson 20 tunnor korn. Han fick dessutom 6 tunnor salt för att han tog emot resande efter kustlandsvägen. På sommartinget i Torneå den 17 juli 1604 var Olof Andersson med i nämnden. På sommartinget i Skellefteå 1604 hade det kommit fram att länsmännen i Skellefteå socken Olof Andersson i Tåme och Olof Nilsson i Hedensbyn hade "kommit i rop och ryckte för kvinnofolk". Rätten kunde varken fria eller fälla så bägge dömdes vardera till 40 mark böter för "förargliga åthävor'. De gav tillsammans 60 mark. På vintertinget 1605 dömdes sonen Hans Olofsson till 40 mark i böter för lägersmål med Sara Larsdotter i Fällfors. Hans bror Jakob Olsson blev dömd till 100 daler i böter för att han "hävdat sin broders frilla". På vintertinget 1606 framgår att Olof Andersson hade betalat sina söners böter, 110 daler, med en skuta. Olof Andersson kallades för Tåmförsten, dvs. Tåmeförsten. (Källa: B&G s 31-32).
Åren 1583-84 redovisas länsmannen Olof Andersson i Tåme som ägare till Fällfors 2 i tiondelängderna. Men han kan ha ägt hemmanet redan från 1576 då både Olof Ersson och Olof Andersson finns under Drängsmark. År 1581 ger Olof Andersson ut i tionde för "forshemmanet". Sannolikt äger han hemmanet 1581. Olof Andersson kan ha ägt Drängsmark nr 14 en tid och bytt bort det mot Fällfors nr 2. Olof Ersson övertar hemmanet i Drängsmark. Åren 1585-89 finns Erik Ersson som innehavare av gården i Fällfors. Han kan ha varit en bror till den tidigare ägaren Olof Ersson. Sedan finns Olof Andersson upptagen som ägare spridda år fram till 1607. Åren 1602-03 finns hans son Hans Olofsson redovisad på gården. Olof Andersson brukade även Fällfors laxfiske. År 1588 nyttjade han fisket mot att han erlade en stadga till kronan. Fisket bedrevs med 3 stakanät. ¥
På sommartinget 1604 döms Lasse Erssons dotter Sara från Fällfors 3 till döden för lägersmål med Hans och Jakob Olsson i Tåme. Hennes och Jakob Olssons straff skickades till högre instans för bedömande. Jakob Olsson hade legat med henne efter det att Hans hade legat med henne. Brödernas far Olof Andersson var också misstänkt men friades av Sara Larsdotter. På vintertinget 1605 kom målet upp igen och det framkom att Sara inte hade varnat Jakob Olsson att hans bror hade legat med henne tidigare. Därför blev Sara Larsdotter dömd till bålet. Hans Olsson skulle böta 40 mark och Jakob Olsson fick böta 100 daler. Domen mot Jakob Olsson hade meddelats av kammarrådet Nils Andersson och ansågs som mild. Brödernas far Olof Andersson hade garanterat att bötessumman kunde betalas. Olof Andersson betalade böterna med en skuta.
I rättegångsprotokollet från 1607 då Olof Andersson döms till döden framkommer en del uppgifter om gården. Olof Anderssons söner Hans och Jakob har brukat gården med hjälp av en eller ett par pigor. Olof Andersson har sporadiskt kommit till gården. Pigan Karin Esbjörnsdotter från Kågeträsk kom till gården 1599 och Hans Olofsson hade umgänge med henne. Senare samma år blev Hans Olofsson gift. Det andra året, 1600, tvingade sig Jakob Olofsson på Karin, trots att hon varnade honom att hans bror hade haft umgänge med henne tidigare. Samma år hade även Olof Andersson umgänge med henne trots att hon varnade honom för att hans söner hade belägrat henne. År 1602 kom Karin i tjänst hos Jon Olsson i Byske och stannade där i två år. Det kom fram att även Jon Olsson hade legat med Karin och hennes syster Lisbeta. År 1604 kom Karin Esbjörnsdotter i tjänst hos en bonde vid namn Tomas. År 1605 kom hon tillbaka till Jon Olsson. Året därpå kom Karin Esbjörnsdotter åter tjänst hos Olof Andersson. Vid julen samma år "spökade den onde för henne" i Olof Anderssons gård. Samvetet orsakade henne kval och hon tog kontakt med Christoffer kaplan och bekände för honom om Olof Anderssons förehavanden. På sommartinget 1607 dömdes Olof Andersson, Karin Esbjörnsdotter, Jakob Olsson samt Jon Olsson i Byske till döden. Jakob Olsson blev arresterad men lyckades rymma. Det är oklart om han verkligen blev avrättad. Många som rymde på den här tiden for över till Norge. Källa: B&G s.45-46.)"Tåmförsten"; är titelperson i Åke Lundgrens bok "Furstens hus". Se:
http://www.akelundgren.se/
länsmannen Olof Andersson i Tåme hade en sågkvarn. Sågen, som sannolikt låg i Tåmeälven, var den enda i Skellefteå socke n. Den uppgavs vara tjänlig pär den blev förbättrad. Möjligen är det denna såg som anlades på Johan III:s initiativ.
Källa: Skellefteå Bönder och Gårdar
Sonen Anders Olsson tog över hemmanet efter faderns avrättning 1607. (Angående avrättningen se Fällfors nr 2). Han tog även över länsmansbefattningen. År 1605 hade han en egen skuta som han seglade till Stockholm med. Som last hade han bl.a. med 22 tunnor kronolax samt 29 spickelaxar som tillhörde kronan. I ett brev från samma år vill han ha 32 betalt för frakten. Ar 1607 hade hemmanet 16 spannland åker (2,6 hektar) och 2 spannland i linda (0,4 hektar).
Källa: Skellefteå Bönder och Gårdar
|
Gift.
N.N. |
Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.