Ansedel Johannes Jöns Eurenius

1688-1751

Född 1688-08-11 i Nora (Y) 1 .
Död 1751-06-04 i Torsåker (Y) 1 .
Johannes Jöns Eurenius
Född 1688-08-11 i Nora (Y) 1 .
Död 1751-06-04 i Torsåker (Y) 1 .
Härnösands trivialskola 1697-1702 i Härnösand (Y) 2 .
Kyrkoherde i Torsåker (Y) 2 .
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1688-08-11 i Nora (Y) 1 .
Härnösands trivialskola 1697-1702 i Härnösand (Y) 2 .
Kyrkoherde i Torsåker (Y) 2 .
Död 1751-06-04 i Torsåker (Y) 1 .
Mag. Jöns Eurenius (1725-51), f. 11 aug. 1688, son till prosten i Nora Jakob Eurenius i hans 3:e gifte m. Elisab. Blanck. Stud. i Lund 1705, sedan i Upsala 9 sept. 1707, där promov. till fil. mag. 12 juni 1716; konrektor i Hsands skola 1719¹, utn. till lektor i matematik vid Hsands gymn. med kgl. fullmakt 11 jan. 1721 och tog sitt inträde ss. konsistorialis 6 juni 1722. I företalet till hans arbete »En präst i sin prydning » omtalar utgifvaren, huru lektor Eurenius kom att blifva präst. Biskop Wallin »förmodeligen att försöka, om han ock vore äfven så skarpsyntoch talför på en prädiko-stol, som i Consistorio», sände honom på en fredag den både obehöriga och oväntade befallningen att följande söndagen predika högmässan i Hsands stadskyrka, och då detta försök utfallit så väl, som om han varit en gammal och öfvad prästman, fattade han sådan håg för predikoämbetet, att han kort därpå 26 maj 1723 lät prästviga sig. Följande dag emottog han rektoratet i gymnasiet för året samt eloquentiælektorsbefattningen. Som konsistorieledamot stod han stundom i stark opposition mot præsul biskop Wallin, hvilken under sin långa ämbetstid vant sig att behandla en del ärenden med en viss själfrådighet utan motstånd af de äldre konsistoriales, men Eurenius, ehuru yngst i konsistoriet, var en frimodig man och hänvisade med orubblighet på hvad lag och författningar bjödo. Sin personliga högaktning för den gamla stiftschefen fick han icke dess mindre tillfälle att uttala i den latinska parentation, som han å konsistoriets vägnar efter biskopens död hölli Säbrå kyrka den 28 aug. 1723. Den 14 okt. 1724 utn. E. till khde i Torsåker och tillträdde här 1725. Vid 1729 års prästmöte höll han synodaloration. Han hade af Gud undfått stora pund, ägde en djup lärdom, stort vett och stark tankegåfva samt dråpeliga predikogåfvor, var en förträfflig kantor och musiker; hade dessutom en ofantlig lätthet att skrifva både latinsk och svensk vers till och med ex tempore, en förmåga, som synes varit ett släktarf. Sin församling skötte han med synnerlig omsorg, hvarjämte han äfven flitigt använde sin tid till författarskap. Hans skrift »En präst i sin prydning» räknades på sin tid som ett värdefullt arbete, och hans latinska läroböcker användes under lång tid vid undervisningen i våra skolor. Blott en mindre del af hans arbeten hafva emellertid utkommit af trycket. Afled 4 juni 1751. Torsåkers kyrka äger såsom minne af honom en oblatask af silfver med hans och hans makas initialer.
G. 6/1 1720 i Sollefteå prästgård m. Catharina Renhorn, dotter af befallningmannen öfver S. Lappmarken Hans Renhorn och dotterdotter till prosten N. Plantin i N. Luleå; d. i Neder-Kalix 23/7 1780. 83½ år. Barn: Jacob, f. 1720, stud. 1738, byggmästare och landtbrukare i Hol i Nora, erhöll belöning för nytt sätt att binda nät; d. 1/8 1799; Christina, f. 6/2 1772 i Hsand, g. m. khden Er. Sylvin i Neder-Kalix; Elisabeth, f. 26/2 1723 ib.; Catharina, f. 29/12 1725 i Torsåker, g. m. khden Joh. Löfmarck i Tuna; Johannes, 21/7 1728, stud. 1748, byggmästare vid Trollhättan, d. 1763; Maria Magdalena, f. 6/2 1730, g. 1/1 1764 i Sthm m. brukspatron Jakob Graver, i Östergötl.; Abraham, f. 12/1 1732, stud. 1751, fil. mag. i Greifswald 1759, konstmästare vid Trollhättan 1764; Anna Brita, f. 19/12 1732; Isak, f. 6/3 1736, d. s. å., begr. 4 d. Påsk; Isak, f. 13/8 1737; Jöns, f. 30/11 1740. Tr.: De literis, præs. J. Steuchius, Ups. 1715. - De antiquitate et origine litterarum græcarum et runarum, præs. J. Upmark, ib. 1716. - Suspiria ad tumulum Svenonis Pontan, dec. 1715. Ups. - Munus parentale post exequias funeris Georgii Wallin . . 28 aug. 1723 in templo Sæbroensi. Sthm 1723. - En liten arna-grammatica och syntaxis öfver det latinska språket. Sthm 1730. - En liten Barna-syntax, innehållandes alla latinska språkets reglor. Sthm 1733. - Atlantica Orientalis eller Atlands Näs, til des rätta belägenhet beskrefven . . . utg. af Ol. Bid. Renhorn, Sthm 1751; utkom äfven i latinsk öfvers. Berol., Stralsund & Lips. 1764 och i fransk bearbetning af F. C. Baer, Paris 1762. - En präst i sin prydning, eller grundelig afhandling angående en prästmans och Christi tjenares ämbetes-skyldigheter. Sthm 1770. - Bland otryckta arbeten: Theologia biblica-evangelica, ex puro Dei verbo composita et notis perpetuis . . . illustrata 1740 (censureradt 1744). - Systema theologicum eller loci communes med korta frågor på latin, men vidlyftiga och lärda noter på svenska, mscr. 1738. - Then Babyloniska skökan i Norden, mscr. 1739.

________¹ Under han

s konrektorstid inföll ryssarnes härjning, då Hsands skola en tid måste förläggas till Gådeå by.

Källa: Härnösands stifts herdnamine

Relationer och barn

Gift 1720-01-06 i Sollefteå (Y).
Katarina Renhorn. uparrow.png Född 1697-01-21 i Luleå (BD).
Död 1780-07-23 i Nederkalix (BD).
Jakob Eurenius. rightarrow.png Född 1720-11-03 i Hol, Nora (Y) 3 .
Död 1799-08-01 i Hol, Nora (Y).
Källor
  1. Härnösands stifts herdnaminne
  2. Elever vid Trivialskolan i Härnösand
  3. Jan Eurenius

Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.