Ansedel Olaus Petri Nercius

1497-1552

Född 1497 i Örebro (T) 1 .
Död 1552-04-19 i Stockholm (A) 1 .
c__bilderhemsidan_olaipetri.png
c__bilderhemsidan_olaipetri.png
Olaus Petri Nercius
Född 1497 i Örebro (T) 1 .
Död 1552-04-19 i Stockholm (A) 1 .
Reformator 2 .
Historiker 2 .
Kyrkoherde 1543 i Storkyrkan, Stockholm (A) 2 .
F Peter Olofsson.
Född 1453 3 .
Död 1521 3 .
Smed 4 .

   
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1497 i Örebro (T) 1 .
Reformator 2 .
Historiker 2 .
Kyrkoherde 1543 i Storkyrkan, Stockholm (A) 2 .
Död 1552-04-19 i Stockholm (A) 1 .
Begravd i Storkyrkan, Stockholm (A).

Min fm mf ff mf farfars farfars farbrors svärfars bror

Olaus Petri, (latinisering av Olof Pettersson), Mäster Olof, född 6 januari 1493, död 19 april 1552 i Stockholm, var en svensk reformator, humanist och historiker. Han föddes i Örebro som son till en smed. Hans bror var Laurentius Petri Nericius (Lars Pettersson från Närke) som studerade tillsammans med Olaus i Wittenberg, troligt hos Martin Luther, på kungens bekostnad. Åter i Sverige blev Olaus stadsskrivare i Stockholm, kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen och rikskansler åt Gustav Vasa. Han bidrog till att införa reformationen i Sverige, reformerade både kyrkoordningen och mässordningen, verkade som bibelöversättare och sångboksutgivare. Han var tillsammans med Laurentius Andræ en av huvudaktörerna på Örebro koncilium, 1529, när kyrkoordningen reformerades. Han blev prästvigd i slutet av 1530-talet.
Olaus Petri blev 2 januari 1540 i Örebro, tillsammans med Laurentius Andreæ, dömd till döden för högförräderi genom underlåtenhet att inte ha fört vidare den stämpling mot kungen han i egenskap av diakon mottagit under bikt som kom att kallas krutkonspirationen. Domen omvandlades till böter och senare togs han till nåder igen. 1543 utnämndes han till kyrkoherde i Storkyrkan i Stockholm.
Olaus Petri sammanställde Sveriges historia från begynnelsen till sin egen tid i En svensk krönika, en skrift som förbjöds av Gustav Vasa på grund av Olaus kritiska syn på glorifieringen av Sveriges forntid och hans dolda kritik mot överheten, indirekt riktad mot kungen. Efter Olaus Petris död beordrade Gustav att hans arkiv och manuskript skulle förstöras. Olaus Petri verkade också som rättsfilosof. Hans bäst kända juridiska verk är Domareregler, som enligt tradition ingår i Sveriges rikes lag och Finlands lag.
Källa: Wikipedia

Mag. OLAUS PETRI. Nericius. Född i Örebro 1497. Studerade först hos Carmeliter-munkarne i denna stad, derefer vid Academien i Niltemberg. Vid inskrifningen fler städes antog han namnet Plrrise. Phil. Magister 10 Febr. 1518, efter en med beröm hållen disputation. En trogen anhängare af Luther och Melanchton återsåg han fäderneslandet 1519. På resan utstod han lifsfara på Östersjön, och var sedan nära att mista lifvet i Stockholms blodbad. Han var nemligen Canzler hos Biskopen i Strengnäs Matts Gregersson Lillie, och då han såg dennes blod flyta ropade han, att det var en tyrannisk och omensklig gerning, som begicks på den årlige och fromme Biskopen. Både Olof och hans broder Laurentius släpades då in i spetsvården för att undergå samma äde, men lyckligtvis igenkändes de af en tysk, vid namn Leux, då mästermannen redan höll svärdet öiver Olofs huf= vuå. Han ropade, att de voro Tyskar och icke Svenskar, hvarefter de genast fingo sin frihet. År 1523 började Mäster Olof allvarligen predika emot de Påfviska villfarelserna, och kallades snart af Konungen till Stockholm, innan han var prestvigd. För att freda honom för allmänhetens misshandling, hvartill munkarne uppeggade, byggdes en särskild predikstol åt honom i storkyrkan, som sattes högt upp. Han kallades deraf "Mäster Olof i korgen." Kallades 1524 af Domcapidet i Upsala, att stå till svars för sitt predikande, då han oaktadt alla hotelser ffligt försvarade Luthers renlärighet. Sedermera anställdes 1525 och 15'27 de bekanta disputationsakterna emellan honom och Domprosten Petrus Galle, dåsvarslös.

Vid Konungens kröning 1528 förrättade han Häroldsljensten och 1531 blef han utnåmd till Konungens Canceller, hvilket embete han nedlade 1533. Blef först 30 Aug. 1539 prestvigd i Strengnäs, och s. å. utnåmd till Pastor vid Storkyrkoförsaml. i Stockholm.

Detta embete mistade han 2 Jan. 1540, då han älven dömdes till döden. Orsaken till denna händelse, var den conspiration, som någre Tyska borgare i Stockholm uppgjort, att låga en krutfjerding under Konungens stol i kyrkan och itända den under gudstjenaten. Härom härer Mäster Olof egt kunskap, men tvekat alt yppa en hemlig bekännelse. Stockholms borgerskap afgaf förbön för honom och erbjixl sig att et-ligga 500 Ungerska gyllen för hans befrielse. Han blef ock 7 Apr. 1543 åter insatt i sitt embete, och arhetade nitiskt för den rena lärans framgång till sin död 19 Apr. 1552. Begrafven i Storkyrkan under ett epilaphium.

Hans odödliga förtjenster om vår kyrka äro allmänt bekanta. [lans lefverne, jemte örodrens, är sårskildt utgifvet af Kyrkoh. Doctor J. G. Hallman, äfvensonn en god biograplue finnes i tidskriften Theophrosyne.Gift 1525 med Christina, af förnäm börd. Bröllopet firades i Stockholm med mycken högtidlighet i Konungeru och flera förnäma personers n.irvaro. Mässan, som förut sjöap på latin, hördes första gången på svenska språkel.

Olai Pelri många ulgifna skrifter uppräknas i Ups. 13ibliolheks Galalo,;, dit vi torde få hänvisa våra läsare, dådgiras mtinrid trär skulle upplaga nog mycket utrymme. En lika fullständig förteckning torde ock snart vara att förv3au i Biograph. Lexicon.
Källa: Upsala Arkestifts Herdaminne, Utgåva 1–7¶

Gustav Vasa kröntes till kung i Uppsala domkyrka 12 januari 1528. Uppdraget att predika vid kröningen gavs till Olaus Petri. Kröningspredikan utkom i tryck, med titeln "En kristlig förmaning till Sveriges inbyggare". Den beskriver Olaus uppfattning om kungamakten.

Olaus börjar sin predikan med att utlägga varför Gud har låtit överheten uppkomma. Han hänvisar till vad det står i bibeln: "hon skal vara dem till straff som illa göra, och därför bär hon svärdet". Det betyder, enligt Olaus, att om det inte fanns några onda människor, så skulle ingen överhet behövas.

Olaus betraktar alltså kungen som skickad av Gud. Det är Gud som är den egentlige kungen: "han är den enda som regementet haver". Kungarna och furstarna är endast Guds befallningsmän, som skall driva hans ämbete, de är Guds tjänare och Guds tjänstemän.De bibeltexter som Olaus främst utgår från i sitt tänkande är Romarbrevets trettonde kapitel och Första Petrusbrevets andra kapitel. De styrande beskrivs där som "Guds tjänare", som är tillsatta för att vaka över ordningen, de är "sända" av Gud och de bär sitt svärd i Guds tjänst "för att straffa dem som gör det onda". Paulus ord "det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom" är en formulering som Olaus ofta upprepar, både i Kröningspredikan och i senare skrifter.

Det är genom människors val som kungen utses. I Kröningspredikan tar han en text ur Gamla testamentet som utgångspunkt för att beskriva detta. Det är en passage i Femte Moseboken, där Gud instruerar Israels folk hur de skall göra när de tillsätter sin kung. I bibeltexten står det att folket skall sätta till kung "den som Herren, din Gud, utväljer". Den bibliska tanken är tydligen att det är Gud som utväljer kungen och att folkets uppgift är att inse vem det är som Gud har utvalt och sedan kora denne till kung. Det är alltså enligt Olaus tänkesätt ingen motsats mellan att kungen väljs av människor och att han väljs av Gud.

Olaus Phase ex Suecia Sweignen [Strengnensis] dio. I 62 b 26 Olaus Petri (Phase). F. i Örebro trol. 6.1.1493. Son av smeden Peder Olufsson. Inskr. i Leipzig SS 1516 och i Wittenberg SS 1516, bacc. 17.3.1517 och mag. där 11.2.1518 (Olaus Uase). Efter hemkomsten 1518 blev han sekreterare hos biskopen Matthias Gregersson i Strängnäs samt 1520 diakon och kanik. Han började i Strängnäs förkunna den lutherska läran och vann Gustaf I för protestantismen. Stadssekreterare i Stockholm 1524, konungens kansler 1531-33. Kb i S:t Nicolai 1543. Död i Stockholm 19.4.1552.
Källa: Svenska studenter i Witenberg av Christian Callmer

c__bilderhemsidan_petristaty.jpg
c__bilderhemsidan_bibelpasvenska1541.png
c__bilderhemsidan_gustafvasasbibel.png
Källor
  1. Upsala Arkestifts Herdaminne, Utgåva 1–7
  2. Wkipedia
  3. Robert Stafström
  4. Svenska studenter i Wittenberg av Christian Callmer

Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.