|
Född
1525
i Gävle (X)
1
.
Död 1611 i Prästgården, Luleå (BD) 2 . |
|
Andreas Petri Grubb
Född 1525 i Gävle (X) 1 . Död 1611 i Prästgården, Luleå (BD) 2 . Sekreterare hos Erik XIV Riksdagsman 1 . Kyrkoherde 1569-1611 i Gammelstaden, Luleå (BD) 2 . |
|||
|
M
Maria Jakobsdotter Bure.
Född 1497 i Bureå, Skellefteå (AC). Död 1525 i Gävle Maria, Gävle (X). |
MF
Jakob Andersson Bure.
Född omkring 1460 i Bureå 6, Bureå, Skellefteå landförsamling (AC). Död i Bureå 6, Bureå, Skellefteå landförsamling (AC). Underlagsman 2 . |
MFF Anders Olofsson Bure. Född omkring 1425 i Bureå 1, Skellefteå (AC) 3 . Död i Bureå 6, Skellefteå (AC). Lagman i Westerbotten. |
|
|
MFM Malin Bur-Marit Jonsdotter. Född omkring 1430 i Burträsk (AC) 3 . Död 1498 i Bureå 6, Skellefteå (AC). |
|||
Person-id: 210
Farfars morfars mormors farfars farfars mormors morfars systersons son
Mag. Andreas Petri Grubb (1569-1611), f. i Gefle 1525. Föräldrarne voro borgmästaren Per Andersson Grubb, underlagmansson från Grubbe by, Umeå, och Maria Jakobsdotter Bure, underlagmansdotter från samma ort. Enligt en gammal uppgift promoverad magister utomlands. Hvad syssla han innehaft före sin hitkomst år 1569 är ej fullt utredt. Enligt Westén (Sv. Hofkleres.) skall han varit skolmästare, då han begärde pastoratet efter företrädaren, till hvilkens afsättning han skulle ha medverkat. Enligt en annan uppgift (UB N 271) lär han förut varit sekreterare hos kon. Erik XIV. Vid taxeringen för Älfsborgs lösen 1571 skattade han för följande lösegendom: silfver 320 lod, guld 40 st., koppar 8 pund, tenn 7 pd, messing 3 pd, kor 15 st., kvigor 12 st., stut 1, får 26, getter 14, svin 7, hästar 5 och ston 2 för 83 m:k, tillsammans 1,759 mk 2 öre.
Han hade själf varit närvarande på riksdagen i Sthm och deltagit i det s. å. die conversionis Pauli (25 jan.) undertecknade beslutet om denna beskattning.
Genom vådeld förstördes prästgården i Luleå sommaren 1588, hvarvid herr Anders miste all sin egendom, hvarför han befriades från taxans utgörande för detta och äfven för följande år. Var prost öfver Västerbottens norra kontrakt 1586 och underskref år 1593 Upsala mötes beslut. Mycken skada och obehag rönte han af sin granne i Björsbyn lappfogden Oluf Burman, som år 1596 slagit under sig några fiskevatten, hvilka af ålder tillhört prästbordet, förebärande att prästen hafver nog dem förutan. Då kyrkoherden förtröt »sådant svåre wold» och kallade honom presteplågare såsom han uti Piteå socken, där han tillförene bodde, varit hade, hotade fogden att taga än mer nämligen halfparten af kyrkoherdens fäboland och dref sin boskap dit, lät till och med uppbygga en mjölkbod där och uppeggade äfven grannarne. Hans hustru efterföljde sin mans fotspår och åtnöjde sig ej med halfparten, hvilket föranlät kyrkoherden att med menighetens bistånd nerrifva hennes där uppsatta mjölkbod och drifva undan boskapen, men det halp intet, ty hon lät strax i stället hopsätta »en riisbodh» och brukade den till dess Gud hafver med stort slagregn gjort henne ogild och drifvit fogdens hustru dädan, och »för valete» hafver hon gifvit socknen ett skamligt namn, kallandes dem »troghaslekiare» efter det de hennes mjölktråg omvälte. Somunderlagman Sven Persson i Piteå var lappfogdens svärfar, tillsattes extra domare och genom t. f. öfverlagmannen Oluf Olssons dom 12 jan.
1598 tilldömdes ifrågavarande ägor prästbordet, och Oluf Burman skulle vid nästa ting straffas för detta öfvervåld. - I sin Sumle har riksantikvarien Joh. Bureus gjort rätt intressanta uppteckningar från sitt vistande i Luleå prästgård hos prosten Grubb jultiden år 1600, hvarvid han redogör för gudstjänstens hela anordning både vid julaftonens aftonsång, juldagens ottesång, högmässa och aftonsång. Prosten predikade själf i högmässan och när han vände sig till åhörarne med orden: Hafven tolemodh, jagh vil strax lychta, tå gnydde the och sadhe: välsignath vari Gudh, vij fåm tijd höra Hans ord». Han synes haft stark benägenhet att i alla händelser spåra en gudomlig nemesis. Härpå tyda flera yttranden, han fällde. Då Bureus och han sutto och talade om huru kon. Gustaf I lät bryta kull klostret i Upsala och bygga upp Örby slott och hans söner måste sitta där fångne, yttrade herr Andreas Lulensis, att oansedt det var rätt att klosterlefnaden och munkeriet nederlades, så var det ej rätt, att murarne skulle kullrifvas, som till Guds ära i en god akt uppbyggda voro, utan måtte hellre blifva undt till någon skolas underhåll och till ngdomens, pigors och döttrars upptuktan. Af Bureus' anteckningar framgår äfven, att redan vid denna tid en sockenskola fanns i Luleå, där barnen undervisades af kapellanen i hans stuga; de öfvades att sjunga »läxor» och psalmer och straffades »med sten och band och rijs», och hvarje gång badstugan eldades i Luleå prästgård fingo alla djäknegossarne äfven bada, så ofta det bryggdes fingo de en kanna färsköl. Prosten var en mycket hederlig man och berömlig själasörjare. Hans bror Magnus Petri Grubb var khde i Frötuna. Då hans måg ärkebiskopen afled år 1600, tog prosten Anders Grubb tre af sina dotterbarn till sig för att uppfostras, men sedan änkan gift om sig, återsändes de till Upsala. Till Luleå kyrka skänkte prosten en ljuskrona, två andra skänktes af några bönder. Äfven föranstaltade han om, att den större kyrkklockan på socknens bekostnad inköptes. Hans dödsår har oriktigt uppgifvits vara 1596, men grafstenen öfver honom framför altarringen utvisar, att han aflidit år 1611.¹
G. m. Christina Samuelsdotter.
Barn:
Brita, g. m. khden Gerdt i Skellefteå;
Elisabeth, g. m. 1) ärkebiskopen Nikolaus Olai Bothniensis, 2) m. professor Claudius Opsopæus; d. 1615;
Petrus Grubb, physices professor i Upsala, slutl. assessor i Kgl. Hofrätten i Sthm;
Ingeborg, g. m. khden mag. Henrik Opsopæus på Norremalm i Sthm;
Margareta, g. 1605 m. prosten Joh. Anthelius i Gefle, förut astron. professor i Upsala;
Samuel Grubb, græcæ linguæ professor i Upsala 1608, sist khde i Våla, d. 1662;
Catharina, g. m. khden i Arbrå Petrus Jonæ Hudvichius Luleå lappmark d. v. s. Jockmock afskildes till eget pastorat 1607, men återföll under efterträdaren 1617 till Luleå gamla moderförsamling
Källa: Härnösands stifts herdnaminne
¶
Begravt 1611 under gravsten framför altareta i Luleå gamla domkyrka.
|
Gift.
Kristina Samuelsdotter. Född omkring 1545 i Gävle (X) 1 .
Samuel Andree Anderea Grubb.
Född
1576
i Luleå prästgård, Luleå (BD)
4
.
Död 1662-06-09 i Östervåla (C) 2 . |
Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.
