Ansedel Petrus Nicolaus Christiernin

1725-1799

Född 1725-06-27 i Västerås domkyrkoförsamling (U).
Död 1799-02-24 i Uppsala domkyrkoförsamling (C).
Petrus Nicolaus Christiernin
Född 1725-06-27 i Västerås domkyrkoförsamling (U).
Död 1799-02-24 i Uppsala domkyrkoförsamling (C).
Filosofie magister 1752 i Uppsala (C) 1 .
Juris professor 1763 i Uppsala (C) 1 .
Professor i logik och metafysik 1796 i Uppsala (C) 1 .
Kyrkoherde i Över och Yttergarns församlingar 1787 2 .
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1725-06-27 i Västerås domkyrkoförsamling (U).
Filosofie magister 1752 i Uppsala (C) 1 .
Juris professor 1763 i Uppsala (C) 1 .
Professor i logik och metafysik 1796 i Uppsala (C) 1 .
Kyrkoherde i Över och Yttergarns församlingar 1787 2 .
Död 1799-02-24 i Uppsala domkyrkoförsamling (C).
Christiernin var anhängare av hattpartiet och dess statsekonomiska grundsatser. Därför råkade han vid utvecklandet av sina finansiella läror i strid med den bekante Anders Nordencrantz, en strid som varade i tio år och först efter en skandalös rättegång slutade med Nordencrantz' död 1772.Som filosof bekände han sig obetingat till Lockes filosofi, och kom, i sin iver att försvara denna lära mot Kants kritiska filosofi, in på ett nytt stridsfält, där kampen slutade med hans suspension från rektorämbetet. Hans efterlämnade skrifter utgörs också, utom av disputationerna i ekonomiska och filosofiska ämnen, mest av polemiska skrifter.Hans största insatser torde dels ha varit att ha infört Lockes filosofi till Sverige, fastän han fortfor att vara wolffian i teologiskt hänseende. Därmed blev han trots stridigheterna en föregångare till Boëthius och Jacob Fredrik Neikter. Den wolffianistiska världsuppfattningen ledde till en sådan häftig dispyt med astronomen Daniel Melanderhjelm att Gustav III tillrättavisade Christiernin offentligt. De polemiska skrifterna utgörs bland annat av hans kritik mot Immanuel Kant och Boëthius försvar av denne, som han uppfattade som ateism och förledande av ungdomen till de idéer som låg bakom Franska revolutionen.Dels gjorde Christiernin insatser i nationalekonomin, i vilket han var en föregångsman. I synnerhet penningteorin var ett ämne han utvecklade vid de svenska akademierna, genom att se sambandet mellan penningmängd och prisnivå. Detta föddes ur den politiska debatt som följde av mösspartiets deflationsprogram. I Utdrag af Föreläsningar Angående Den i Swea Rike upstigne Wexel-coursen (1761) framlade han teorin att den rådande inflationen berodde på utlandslån, och var den som först lade fram kvantitetsteorin i Sverige, ofta betraktat som med mer förfining än David Hume, samt att hävda att växelkursen är naturligt självreglerande.

Källa: Wikipedia

Examenshandlingar vid Uppsala universitet   Tryck på vänsterpilen för att återvända  

c__bilderhemsidan_dekanhus_large.jpg År 1778 sålde universitetet gården till professor Pehr Niclas Christiernin. Ännu 1817 innehade dennes änka Inga Elisabet Kiörning gården.

Relationer och barn

Gift 1767 1 .
Inga Elisabet von Kiörning. uparrow.png Född 1747-09-21 i Säbrå Biksopsgård, Säbrå (Y).
Död 1817-09-14 i Uppsla domkyrkoförsamling (C).
Källor
  1. Wkipedia
  2. Härnösands trivialskolas elever 1647-1800

Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.