|
Född
omkring 1520
i Gävle (X)
1
.
Död 1565 1 . |
|
Laurentius Olai Gestricius
Född omkring 1520 i Gävle (X) 1 . Död 1565 1 . Studerade i Rostock 1555 1 . Rektor Gävle skola från 1557 2 . Kyrkoherde 1561 i Västerås (U) 1 . Kyrkoherde 1561 i Klara, Stockholm 2 . Kyrkoherde 1562-1565 i Nicolai, Stockholm (A) 1 . Hovpredikant 1 . |
F
Olof Olaus Mårtensson Martini.
Född 1500 i Teg, Umeå (AC). Död 1587 i Gävle (X). Rådman i Gävle (X). |
||
|
M
Karin Catarina Andersdotter Grubb.
Född 1510 i Grubb, Umeå lfs (AC). |
MF
Anders Persson Grubb.
Född 1470 i Grubbe, Umeå (AC) 3 . Död 1543 i Grubbe, Umeå (AC) 3 . Landsköpman i Grubbe, Umeå (AC). Lappfogde från 1526 4 . Underlagsman |
MFF Per Andersson Grubbe. Född 1445 i Grubbe, Umeå (AC) 3 . Död 1526 i Grubbe, Umeå (AC) 5 . Bikarl Underlagsman |
|
|
MM
Mariet Jakobsdotter Bure.
Född 1473 i Bureå 8, Skellefteå (AC). Död 1529 i Grube, Umeå (AC). |
MMF Jakob Andersson Bure. Född omkring 1460 i Bureå 6, Bureå, Skellefteå landförsamling (AC). Död i Bureå 6, Bureå, Skellefteå landförsamling (AC). Underlagsman 6 . |
||
Farfars morfars mormors farfars farfars mormors morfars systerdotters son eller
en syssling till en ana av den 12:e generationen till Lars Ohlsson.
Laurentius Olai Gestricius (Lars Olsson)
Föddes i Gävle omkring 1530 och var son till borgaren Olof Matsson och Catarina Grubb. Han blev 1557 skolans första rektor. 1562 blev han kyrkoherde i Klara församling i Stockholm fram till sin död 1565. Han var känd för sin kamp mot kalvinismen som i början av Erik XIV:s regeringstid försökte vinna stöd i landet. Han använde inte bara predikstolen för sin kamp utan utgav även genom uppsatsen.
Laurentius äldre bror Martinus valde också prästbanan. Han var biskop I Linköping men avsattes 1680 efter att arbetat mot den av Kung Johan III år 1577 införda mässordingen. Han dog som kyrkoherde i Nyköping. Hans son Olaus Martini föddes när faden var rektor i Uppsala 1557, och följde i faderns spår som ultraortodox lutheran och trots oenighet med Karl IX var han ärkebiskop från 1600 till sin död 1609.I ett brev daterat den 2 mars 1564 skrev den blivande ärkebiskopen Abraham Angermannus ett brev till sin gamla rektor:
Var hälsad, vittberömde och vördade lärare!
Filip från Makedonien lär ha sagt, att han inte gladde sig så mycket över sonens födelse som över att denna inträffat vid en tid, då det fanns förnämliga lärare som kunde bibringa sonen goda kunskaper och utmärkta personliga egenskaper. Dessa ord kan både jag och mina kära studiekamrater på de ädla vetenskapernas fält även finna tillämpliga på oss. Vi lyckönskar oss alltså till att ha fått börja våra liv just vid denna tid och i just de trakter, där Du genom Guds nåderika godhet blev en ledare för oss och särskilt för mig den, som funnit vägen till min lycka, sporrat mig till den och särskilt till mina studier. Med enastående framgång och nära nog gudalik visdom har Du fostrat ungdomen i Gävle och i hela Norrland så väl, att Gävle skola då för tiden med all rätt var mer ansedd än många andra skolor. Det var också därför som Din stora berömmelse för att vara nitisk lockade alla och envar till att beundra, hylla och söka Dig, så att kyrkornas församlingar började tävla med varandra om vem som skulle komma först med att resa berättigade anspråk på att få äga Dig. De visste nämligen, att en förståndig och framgångsrik man som vän är en utomordentlig tillgång. Då Ditt anseende hos alla är så stort, Dina förtjänster om kyrka och skolor så påtagliga, och det särskilt när det gäller den visdomens källa, som Du till hela Norrlands välfärd låtit framvälla i Gävle, och då Du dessutom bevisat mig personligen otroligt många välgärningar, kan jag icke underlåta att jämte alla rättsinnade lovprisa Dina förtjänster. Alltså uttalar jag härmed uttryckligen den tacksamhet jag känner för allt det goda som Du, min välgörare, hopat över mig, som lett mig till framsteg i allt vad gott är och som gjort Dina välgärningar vitt kända, ja odödliga.Att ha ett gott hjärta är nämligen en enastående heder här på jorden, ja det är framstående mäns främsta prydnad. Att utmärka sig i välgörenhet har också med all rätt ansetts vara något vackert. Så till exempel brukar min kärleksfulle beskyddare herr David Chytrxus ofta fråga efter Din högvördige broder magister Martinus förhållanden, liksom Dina egna och flera andras, och då jag berättar, hur Du stiger mot allt högre uppgifter, svarar han, att de dygdernas frön, som en gång tycktes börja gro hos Dig, nu utvecklat sig till full växt. På samma sätt var Filip av Makedonien angelägen att inte låta sig överträffas i välgörenhet av någon annan man, vilket vi kan förstå av ett sant kungsord av honom. Då Filip vistades som gisslan i Tebe, behandlade tebanen Filo honom så vänligt, att han inte bara tog emot honom som en gästvän utan överhopade honom med alla tänkbara ynnestbevis.
http://www.vasaakademi.se/Vasa_Akademi/Lars_Olsson.html
Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.